Ett brev betyder så mycket :) Ja, har man mil efter mil till en älskad lite unge och familj, så är posten ett bra hjälpmedel. I veckan fick Moster Pippi klart koftan till Elvira. Och visst blev den helt sagolikt fin. Jag började på den, men insåg snart att detta krävde koncentration . Och som tur är, har jag min fantastiska mormors syster ( moster Pippi) som älskar att sitta med handarbete. Och ska det då bli till några små änglar, då är hon riktigt nöjd. Och hon kan sin sak. 84 år ung, och en gnista till livet, som gör mej glad. Och koftan passade. I fredags fick lilla Elvira ett paket på posten, i sitt namn. Men koftan och fuskollen. Fuskollen var något tajt i avmaskningen. Men mamma skulle fixa med att ta upp sista varvet och göra en stretchavmaskning. Men den passar men känns när man drar på. Får försöka ladda upp med lite såna här grejor inför nästa vinter :) 

Nu har Elvira också lärt sig att stå, utan stöd. Hon fyller 1 år den 9 februari, så nu börjar det röra på sej. Vi är så glada för att Skypen finns och att vi kan vara med och se och finnas, även om vi finns på håll. 

Idag väntas besök av en något äldre dam. Tyra snart16 månader kommer på besök och ska hämta sina fuskollar. 

 

Efter att ha pratat med mamma till dessa två små änglar, har jag fått ok att lägga ut bild på dessa två härliga solstrålar.  Ja, solstrålar i ordets rätta bemärkelse. Och kommer kameran fram då ler Alva ( i rött ) det allra vackraste hon kan. Och inte gör det leendet sämre att de har smilegropar heller. Charmtroll till tusen. Och jag är deras bonusmormor. Det är min systerdotters underbara tvillingar, och jag är mormor Eva <3 . Och det är dessa som jag kallar Bergatrollen. För de bor mellan bergen och är ena riktiga trollungar <3. Denna bild är ca 6 månader gammal. Då var de ca 9-10 månader gamla. De har nu hunnit att lära sej gå och busa och prata. Och ibland, när jag pratar med mamma, så ska de också prata. Och jisses vilka förtroliga samtal det blir. Ibland så lågt att jag inte hör vad de säger. Och mycke puss på telefonen. Ibland är de bara tysta och lyssnar. Jag hör mamma i bakgrunden berätta hur de reagerar :) Stor lycka för dessa älskade ungar. Vi har riggat upp Skype, så vi kan va i bild och smatal med vårt lilla barnbarn i Kalmar också. Och hennes mor och far. Det är härligt att prata med dem fast de inte kan så mycket ord ännu. Men vi och de finns nära trots de långa milen. Jag har pratat lite med Bergatrollens mamma, att kanske vore det nått mellan oss också även om det inte är mer än ca 1 mil emellan. För det är så roligt att se dem man pratar med. Och ungarna kan va med på ett annat sätt. Inte som en ersättning för besök, men som ett komplement. För helst skulle man vilja finnas nära hela tiden. Men alla har nog med sitt, så man får ta de stunder som blir. Men jag är otroligt glad för skypetelefonin.  

Oj, ser att koftan på Maja ( mörkblått/lila) att knäppningen är lite sned. Kan bero på att jag inte stickat knapphål, då jag tycker att de gärna vill bli stora. Mönstret kan jag inte ge ut. Är från en bilaga i en Allers från 80-talet. Upphovsrätten ska man vara rädd om. Men själva randningen( färgen) är lätt. 1 rät och en avig med färgen från rätvarvet. Sen ett varv avigt (färgen) och nästa varv 1 rät och 1 avig. Sen går man över till bottenfärgen igen. Otroligt lätt men effektfullt mönster tycker jag. 

Nä nu ska jag bli klar med nästa projekt, och hoppas att det finns närvarande modeller eller vad som krävs. Alltid roligare när det syns att det går att använda.

Vi ses snart igen

Kram Eva B

 

Hur glad kan man vara som farmor, när man har en sån här liten skatt att längta efter, och att sticka till? Jag är såld. I helgen var de här, våra ungar. Och då hade jag stickat en pippitröja i lila med vita ränder. Det är svårt att sticka på ett tyck, men oj vad fint den passade . Och inte ser hon ledsen ut, utan rent av ganska nöjd. Ja, livets efterrätt kommer som en betalning på ett långt liv med ungarna. Man kan inte tro att man kan älska nån så mycket, som ens egna ungar. Joooooooooo, man kan det. Barnbarnen en en fortsättning av det vi själva startade för 27 år sen, men en liten liten flicka. Och 3 år senare fick vi grabben, som idag är pappa till denna lilla trollunge. Pratglad och full i bus, och har blicken med och fattar vad som rör sej omkring. De är fantastiska, alla dessa små gulliga töser som finns runt oss.  Lyckan är att vara mor och farmor och mormor Eva till 3 helt underbara töser. Inte fel att ha intresse för handarbete, när det finns att göra till. Mina underbara guldklimpar <3

 

Mönstret är från föregående inlägg

Kram Eva B

 

 

Lite stickat till familjen igen. Det är ju fortfarande vinter :) I helgen har jag haft mina ungar och barnbarn hemma på besök. Och jag kan säga att det blir ett oherrans tyst hus, när alla har åkt hem till sej igen. Och kvar på strappan står man och ser bakljusen och en tår faller. Nä jag kommer aldrig vänja mej vid avsked. Men skype finns, och vi kan ha dem nära fast det är 35 mil åt var sitt håll på ostkusten, som de bor. Men i helgen har vi fått haft dem hos oss. I går morse, hade vi lilla barnbarnet Elvira 11 månader, inne hos oss på morgonen. Det var bus och prat och vällingmys nån timma. Sen var det för mycket fart i kroppen för att mysa med oss"gamla", så vi gick upp. Frukostbordet var fullsatt. Helt underbart. I dag morse, blev det mys i köket, med välling och farfars hembakta bröd, och en massa tjatter. 3 timmar senare var de alla iväg, på väg hem till sina egna hem. Så gissa att det blir tomt. 

Men pappa och dotter fick nått varmt på sej. En fuskolle till far, och en lila pippitröja till Elvira. Här är ett mönster på pippitröja :  http://www.falkgarn.se/images/monster/Skotte_Pippi_barn_23475_973.pdf

Och även mönstret till fuskollen finns på :   http://media.jarbo.se/patterns/pdf/7-18_low.pdf

Så, nu är det lite och greja med här hemma. I morgon ska jag börja jobba på det jobbet jag var på, i höstas. Så nu blir det ordning på torpet igen. 

Men kvällarna är fria att sticka på, så vi ses snart igen.

Kram Eva B

 

Ingen brist på sysselsättning, om man vill göra nått. Här är egenhändigt gjorda pärlor av reklam. Jaa, man tar ett papper som är kraftigare, typ fronten på en reklamkatalog, och är det färger så kan det bli såna här fina julpärlor. Man skär långa trekanter, uppifrån och ner på ett A4 papper. Man väljer hur bred pärlorna ska bli. Jag tog ett mått på 2 cm där det är som bredast. Och skär upp mot en topp. Det blir som en lång smal 3 kant. Sen tar man en smal sticka, och börjar rulla hårt hårt tills man rullat upp hela trekanten. Den sista fliken får en liten limskvätt. Limstift går oxå bra. Så limmarman och håller ihop. När det torkat, ca 10 sekunder, så trär man av pärlan från stickan. Man kan göra så många man vill. Sen när dessa är klara trär jag upp flera pärlor på en sticka igen och lackar dem med hobbylack. Den torkar ganska snabbt. Och bara fantasin och brist på katalogpärmar och färggranna papper, sätter stopp för skapandet. Och vem lider brist på reklam? Och inte är de färglösa heller. Så bara jag själv sätter gränser för det jag vill göra. Och håll med om att de blir fina. Dessa har jag lackat bara en gång. Kanske tar jag ett eller ett par lager till.Och när man sen gör armband eller halssmycket kan man blanda med köpepärlor och dessa. Tror det blir väldigt fint. Ja, det var vad jag hade i dag. Men tro inte att jag sitter med armarna i kors. Möjligen att jag gör det bara för att det är fler än en grej jag vill göra. Idag är min sista ledighet. Och det är dags att stå i beredskap för inkommande jobb. Men stunder till handarbete, det finns det lie varje dag. Så vi ses snart igen

Kram Eva B