Här är min lilla syhörna. Kanske ska jag greja till den nu när jag har lite bättre tid. Fast jag får ju plats med det jag ska göra. Och om det inte märks i livet, så är jag lite galen i knappar också. Ett kärt beteende från min barndom, och älskade lilla Ida ( min farmor).

 

 

Och nu har jag stått och kikat på en yoghurthink i kylen länge och väl. Att slänga mat är att bränna pengar och bete mej dåligt med resurserna på jorden. Jag såg Skavlands program i förra veckan. Där berättade en kvinna som är en av de sista som finns kvar i livet, efter den stora förintelsen. Fantastisk människa och levande historia, som hon delar med sig av i skolor och media. Hon valde att ha ett så tomt kylskåp som möjligt. För hon hatade att slänga mat. Och så känner jag också.
En hink yoghurt som stod " bäst före 20161213" . Läste jag rätt? Jo, den hade inte varit öppnad heller. Och den stod där, längst in i kylskåpet. Jag öppnade och smakade. Helt felfri. Så gissa om det var lycka att få till dessa limpor. Gott och saftigt, så det knappt behövs smör på. Receptet finns här . Och det där med att följa recept..... har man inte det ena, så kanske det fungerar med något annat. Prova, för det är både gott, ekonomiskt, och man vet vilka ingredienser som finns i.

 

 

 

Det ser alldeles otroligt fint ut, tänkte jag och drog igång spolar och tråd. Mönstret är ett av de där som man tydligen börjar med. Jag tryckte fram mönstret med de specialpapper man ska ha, för att göra arbetet så "lätt " som möjligt. Och jag har haft turen att hitta lite böcker och kikat på filmer. Klart, tänkte jag.....

 

 

...och började korsa trådar, både kors och över. För så sa man på länken. Jag tyckte mönstret visade sex trådar. Ja, då är det ju sex spolar då. Efter en stund kikar jag ner på min tänkta spets. Där fanns inget som liknade det som var i boken. Jag funderade och hittader senare.....

 

 

Så jag traglar på. För ute är mörkt och kallt. Jag kör ett varv till, sen blir det lite "Farmen" och förhoppningsvis en präktig sömn inför en jobbvecka till. Tills vidare......

Kram Eva B

Ja, nu äntligen har jag startat en sida på facebook. Jag älskar att skriva, och plocka och greja. Och att få infallsvinklar från alla möjliga håll, gör ju detta så mycket roligare. Sidorna kommer att vara lika till en del, men inte alls kopior av varandra. 

Facebooksidan är en snabb länk ut (adressen är här,) med det som händer nu. Medas denna bloggen, ger mer tid för eftertanke och skapande. Och facebooksidan önskar jag, kan användas av dej, om du har tips och idéer. Och du får naturligtvis länka till gratismönster, recept, din egna blogg eller FB-sida som är pysselinspirerande. För det gäller att ta tillvara material, ide´er, återbruk, gamla hantverk, och den kunskap vi alla sitter på. Så oavsett väder vind, liv, kön, färg, form....är du inspirerad av att göra och sprida kunskap......Nu kör vi <3

Kram Eva B

 

 

 

 

Och till mössorna fick jag ihop en liten hemmagjord bok. En liten berättese om hur mossorna kom till och vad de symboliserar. För dessa tjejer har verklihgen satt prägel på varför det blev just dessa mössor. Boken skrev jag via dator, skrev ut och klipte till kapitlen, så de passade de små färgade pappersark, som piffades till med ritade eller ditklistrade bilder. Sen satte jag ihop dem i plastfickor, som tejpades ihop till en blädderbok.

 

Till de små Kalmarkråkorna, blev det fingerdockor. En tiger, ett lejon, och en apa till dem var. Dessa fick en säng som är gjord av en glasslåda, som jag klädde in med tyg, la i en dyna och sydde fast i botten. Och så en fådd spets till kanten runt om. Av Mormoster Pippis gamla överkast, blev det ett täcke att bädda ner dem med. Och även dessa fingerdockor, fick en liknande bok, där jag berättade om deras liv, här hos oss, innan de flyttade hem till Kalmar. LillGreta har lekt så mycket med dessa, och jag blev så glad att hon gillade dem. De har vart med varenda dag. Mönster på fingerdockorna finns här