Inför första advent och lite renovering av gammal trotjänare och lön för mödan

 
 
 
 
 Och där grabbade vännen tag i den klump, som höll på att "ta livet " av oss. Nja, kanske inte så farligt. Men jösses när vi skulle börja kavla ut eländet. Har ni försök att kavla ut sand? Första tanke var ju att den hemgjorda degen som innehöll smör, behövde en redig stund i värmen. Vi tog var sina bitar och gav den all värme vi kunde, la den på bordet och kavlade. Meeeeeeeeeeeeeeeen, nähä. Men varm sand blir ingen platta. Vad ska vi göra? Inte skulle väl vi behöva bråka med den här torrbollen. Funderingarna sprakade i hjärnkontoren, och glödlamporna tändes. SMÖR. Medicin för degen skulle visa sej att det behövdes mera smör. Sagt och gjort. Knö, kladd och mojs, degen blev perfekt. Och äntligen kunde ljuv doft sprida sig i stugan. Ja, resultat ser ni här under:
 
Och vet ni, jag tror aldrig jag gjort så go pepparkaksdeg. Vi kämpade i 4 timmar och sen blev det kaffehurran på och provsmak. Vi satt länge i stearinljusets sken och pratade och myste. Gott så det räcker, som katten Findus skulle ha sagt .
 
Ja, jul jul strålande jul. I år har vårt inglasade favorithörn utanför huset fått sig en diamant, efter tomaternas återtåg till tomatparadiset. Och gissa om det blir väldigt mycket mer lampor i ett sånt här välplacerat hörn. Mmmm, vad jag älskar den lilla granen. Nu är det verkligen jul i var ådror på mej. Hemmet är pyntat och klart, så när som på den gran som Elvira ska greja till oss. Korgarna står redo för det uppdraget.
 
 
 
Och dotterns häst, fick ett nytt liv, efter 15 år på vinden. Manen var klippt och taggig och svansen hade redan för 20 år sen lämnat ett tomrum där bak på lilla kusen. Tyglar och sadel lika så. Men med garn går det att bota en luggsliten trotjänare, och ge den ett nytt liv. Jag är riktigt nöjd. Hoppas de små tjejerna kan se likheten med en häst också. Sadeln är ett egenpåhittat mönster med en mormorsruta som utgångspunkt. Remmar under, är virkade och fästa med knappar på andra sidan, ifall kusen behövar tas av sadel ibland. Och ett litet virkat snöre som sätts under svansen för att hålla sadeln på plats. Förvandlingen tog en arbetsdag, och kostade mej bara glädjen över att den fick ett nytt liv igen 
Här syns knäppningen för sadel och fastsättning runt svans. Svans och man i garn 
 
 
Tömmarna är gjort av en bit galontyg som jag vikt dubbelt och sicksackat sömmen. Gubben fäste det i nosen på kusen med häftpistolen. Sadel fick en liten bågkant av stolpar och avslutningsvis ett varv med fastmaskor i avvikande färg.
 Och sist men inte minst. Den 30 november la våra två nya hönor var sitt ägg. Produktionen är nu i full gång. Äntligen lite lön för mödan. Våran trivsamma lilla hönsgård. Tack för den starten på julmånaden. 
 
Nä, dags att få nått i magen och väntar samtal. Jag återkommer, snarare än ni anar. Tills dess: lev väl och gott
Kram Eva B
 
 
 
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Pysselkorgen

En liten korg, med blandning av handarbete, recept och livsfunderingar. En alldeles vanlig liten öppen dagbok från mej till dej . Och jag blir väldigt glad av ett tecken från just dej, som läser här. Så välkommen till mej <3

RSS 2.0