Hösten kommer och även sjalarna :)

 
Snäckskalssjal 135 från vinge till vinge. Och 65 cm från nacke och ner. Och 10 cm fransar
 
Döskallesjal ca 220 x90 cm och 10 cm frans, till Åsas födelsedag 27 oktober ( 27 år)
Kärleksknutssjal i solgult ca 180 cm från vinge till vinge och 9o cm från nacke och ner. Och 10 cm frans.
 
 
Ja nu har helgens stora begivenhel " Oktobermarknade" varit. Och vi kan se fram mot julen. Men jisses vilket busväder det var på marknade. Har aldrig skådat liknande. Men en sol földe mej ständigt. Lilla Elvira har varit här i helgen. Och mamma Bettan och Min pojk, Pappa Niklas <3. Och det har varit fart dagarna i ända. Och jag tycker det blir en sorglig tomhet när de åker hem till sig. Bara att genomlida en sån dag, för tack gode nån, att det finns Skype. I går  27/10 fyllde vår dotter 27 år. Och minnen från den allra första dan, spelas upp varje år. En lyckans dag. I år var hon inte med hemma, på sin födelsedag. Men det gick att råda bot på. Niklas ringde upp henne och på med högtalarfunktion. Och vi sjöng och hurrade så högt vi kunde. Elvira tog ett enskilt samtal med Åsa efter det. 
Sen ringde vi på Skypen så Elvira fick se Åsa. Blygt tittar hon liten underifrån, men hon showade och till slut vinkade hon och sa hej då. Tack för nutidens teknik.
Och min sommar och höst har bestått i att virka och sticka för allt vad garnet håller. Och här är min sjalkavalkad. Några av dem i a f .
 
Och här kommer Niklas beställning. En fuskolle som han hade idéer om. Och det resulterade i en alldeles egenkomponerad tröja utan ärmar. Måtten fick jag av att han lämnade en t-tröja här när han var här i våras. Och han blev nöjd :) Jag fick dock göra om halskragen då den var lite stor. Stfrumpona stickade jag kvällarna innan de kom. Oktobermarknaden för oss, när ungarna var små, var alltid at  vi sa till Niklas att ta på sej så han inte  frös. Liten och tunn som han var, tog han på jacka, men ville aldrig ta på vantar och mössa. Så vart år som vi kom dit, blev det alltid nya vantar, för naturligtvis frös han. Så i år stickade jag strumpor. Var tvungen ( eget tvång ) att brodera in 119 på tå också. Som en påminnelse och ett internt skämt. Han förstod inte först. Men sen skrattade vi gott åt det. Det där minnet ;) 
Nåväl, nu är huset tomt igen och jag kikade på filmerna jag spelat in på deras lilla Elvira , från helgen. Tur att det finns telefoner som kan backa upp saknaden av både stora och små.
Och vet ni, jag får ta och sätta mej och knevla på på nya projekt. Har börjat med litte glitter och glamor. Men det pratar vi inte mer om nu. Kanske dyker det upp i nästa inlägg av denna lilla pysselkorg. Så håll ögon och öron öppna. För nu är jag så oregelbunden så en livspeacemaker hade vart nått att satsa på.
Vi ses snart igen
Kram Eva B
 
 
 
 

Ny bäbis, en vän ska bli mormor igen <3 Mössa, strumpor, converce, mormorstäcke

 
Ja, i kallaste December, endast några dagar före jul, kommer det att landa en liten ängel till på jorden. En vän ska bli mormor och en 2-årig gosse ska bli storebror. Alltid lika spännande att se vad det blir. Men efterlängtade är de. Och en beställning av lite värmande karaktär, är avklarat. Mössan och sockarna blir till brorsan. Och de små conversen blir till det nya lilla livet. Mössan är gjord på den näst minsta ringen, av de fyra som fanns i paketet av stickringar. Sen snörper man bara ihop den upptill och laddar på med en klatchig tofs. Strumporna blir lite piffigare med en liten virkad kant överst. Gärna i en avvikande färg.
Och naturligtvis ska den lille/a ofödde varelsen ha ett omfamnande varmt täcke. Detta är gjort i mormorsrutor. Önskan var enfärgade rutor. Och jag löd så gott som på 8 rutor som fick symbolisera mormors genuina och stor intresse för blommor. För de ser ut som små blommor i havet av mjuka pastellfärger. Ca 1,20 x1.20 cm blev det. Och garnet är i huvudsak av banets gammelfarmors garnarv. Fin tanke där gammelfarmor finns med, även om hon inte finns bland oss längre. 
Så jag hoppas att allt blir till blåtenhet och att den lille/a ska sprida en massa glädje. Fina små ungar <3
Kram till er alla och vi ses snart igen <3
 
 

Återvinna eller försvinna

 
Som ett bidrag till ett förslag jag lämnat till en återvinningssida, fick jag denna kasse. Utmärkt bra att samla reklam i. Och det vet ni ju alla, hur mycket det kan bli. Så denna är flitigt använd. Och så roligt att få en uppskattning för att man tar sig tid till eftertanke. Tack för den :)
 
 
 
Och som följdeffekt av den fina kassen, kom jag på att Rustas kassar är utmärkta och tåliga att samla återvinningsmaterial. En vattenfast tuchpenna fick ge information om innehållet. Och med bra snickare, byggdes detta fina förvaringsskåp på väggen till garaget, som vetter mot huset. Skyddat och bra från väder och vind. Och nära innifrån. Och så slipper vi uppsamlingsbråten innomhus. Och skåpet är gjort av återvunnet material, eller restmaterial från annat bygge här hemma. De fina listerna vid takets framkant är tillvaratagna av sonens avyttrade klädskåp. Ett skåp han fått av "släkt till släkten" vid en flytt till mindre boende. Färgen är från ett utrens från nån annans garagegömmor. Så är inte det återvinning på hög nivå :)
 
Och här är ytterligare en form av återvinning. Garnet är kanske inte i den kategorin. Men väl, det andra.
Duken på bordet är ett fynd i ett "släng". För fin för att kasta, så den tog jag vara på. Den virkade skålen, är en duk jag virkat för länge sen. Trött på den, doppade jag den i en skål av 50% trälim och 50% vatten och vred ur den. Formade den över en skål. Tadam, en skål i finaste chabbichick ( troligen felstavat ). Används som kakfat eller här som en piff till en blomuppsättning.
Skålen som står i, är från en blomgrupp, jag fått vid något tillfälle.
Och rosorna. De är av lönnlöv, jag vikt och format till sötaste rosor. För att hålla ihop dem har jag använt restgarner som själva blomboet.
Kanske märker ni keramikskålen bakom. En skål jag gjorde 1992 då jag gick keramikkurs i stan :) Och den leran är en lera som är återanvänd och kallas för "skräplera". Man blötlägger sönderslagen misslyckat allster som torkat. Sen blandar man med shamott(smågrus) och det blir väldigt härlig struktur på ytan. Rubust och fin. Skålen är "byggd" och formad över en plastskål. När den är torkad till viss del, så skrapas den innuti och utanpå, för en fin yta.
Och mitt senaste fynd. Vi rattar omkring på väg hem en dag, och ser en loppis vi inte varit på förut. Väl där inne bland massor av prylar fann jag en liten kärlek. En strumpstopparpryl. Den ligger bland garnet i skålen. Ser ni ? För ynka fem kronor, fick den ett varmt hem bland en del av mina garner. En fin liten sak, som har en fjäder runt sig, för att kunna fästa fast srumpan, menas man stoppar den :) Underbar. 
Ja, visst kan vi spara en massa på jordens resurser och vårt egna kapital. Hoppas detta inspirerar att ta till vara på allt som går att använda igen. För det är mycket som slängs. Fundera utanför ramarna, så hittar du säkert en massa idéer hemma hos dej. 
Nu ska jag knåpa vidare på julklappar. Men hoppas vi ses snart igen. Kram till er allla <3
 
 

Pysselkorgen

En liten korg, med blandning av handarbete, recept och livsfunderingar. En alldeles vanlig liten öppen dagbok från mej till dej . Och jag blir väldigt glad av ett tecken från just dej, som läser här. Så välkommen till mej <3

RSS 2.0