Värmande gott om ryggen som sjal eller halsduk

 
Hej! Tror att vintern gör sig påmind i vårt land igen. I morse var det -7 grader. Och buhu vad jag längtar till sommarens varma morgnar igen. Men inte hänga läpp för det. För i går hade jag en riktig julkänsla i hela kroppen. Utanför låg frosten som en vit tunn flor över naturen och solen lös försiktigt på trädtopparna. Dagen innan var jag var ute och knöt ihop 1 granriskrans och en liten lingonkrans. Och igår gjorde de sig fint i det vita landskapet. Lingonkranser hänger nu på dörren. Men igår fick jag julstädat och tvättat fönster i hela huset. Gardinerna ( som är min Akilleshäl då jag hatar att byta dessa) fick en resa till tvättkorgen och nya juliga skulle upp. Jag drog i gång vid 10-tiden. Och strax före 20 i går kväll, var jag klar. Det spelades jullåtar på Spotify och jag virkade lite omtag till gardinerna och njöt av den härliga känslan, i mitt härliga pysselrum. När gubben kom hem och sa " här var det verkligen julkänsla", gissa vad som hände då? En växande glädje- och känsloklump växte upp i mej. Den blev så stor, så till slut fick jag in i rummet och testa det halvfärdiga omtaget. För känslorna och julen svämmade över och tårarna rann. Gubben sjavade efter och pratade på, mot min ryggtavla. Jag grät tyst. Som Maria skulle sagt, jag" fingrät" :). När han gick ut i köket fick jag snabbt in i vardagsrummet och skruva ner musiken. Det är något alldeles särskilt med julen och stöket. Kan inte lova att det sköts droppfritt resten av julen, men jag kämpar tappert. Och till julen kommmer grabben och hans familj hit och blir kvar nån vecka. Det ska bli alldeles underbart. Ska bli kul att se tjejernas första jul ihop <3
 
Snön som kom i veckan ligger kvar som ett litet tunnt täcke. Men i kväll kom +7 grader. Så i morgon är nog pudret borta.
 
 
Denna snäckskalssjal virkade jag nu i höst. Glömde lägga med länken sist gång
Mönstret finns här : http://saannisdesign.se/  Ett mönster man snabbt kommer in i. Värmande och go sjal. 
 
 
 
 
Och här är en sjalhalsduk. Jag hittade en bild på nätet. Och den såg riktigt mysig ut. Så det var att sitta och fnula och fundera en stund. Snarlik orginalet, men tagen ur huvet. Så det är inte min idé. Men så härlig passform. En kvinnlig fuskolle. Gott till vintern. Denna är en vän ägare till idag. 
Just för tillfället håller jag på att påtsticka strumpor till mej. Och hur kontigt kan det va att få sig ett par strumpo själv. Det går INTE. Hittar allt möjligt annat att greja med. Har gjort en halv strumpa. Nu ligger den där och blänger på mej. Nästan som den önskar att vargavinter ska slå till så jag får känna på kylan. Ja, jag ska, men inte nu.
Idag var vi hos goaste grannarna och tog en kopp kaffe och pratade bort en stund. De är så härliga. De är 25 år äldre än jag, men så härliga och lätta i sinnet. Varm känsla sprider sig, när skratten ljuder i huset. Har vart och fyndat lite på loppis också. Fynden har tagit sig en simtur i badkaret och frisyrerna ska fixas i morgon. Dockorna har gjort intrång i det Skavianska hemmet. Dottern hatade dockor, så det fanns ingen här när hon var liten. Men nu när det finns nya små tjejer så kan vi köpa det. Kanske blir det lite stickade och virkade och sydda plagg också. Nä, nu är klockan närmare 23, och dagen har vart full av fart och fläkt. Dags att natta. Men vi ses nog snart igen. Tills dess skickar jag en kram til er alla och envar
Kram Eva B
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Varmt om vristen och julgranspynt

 
Hej igen. Ja nu brinner det snart i min hjärna. Oj vad mycket olika och fina saker det finns ute på nätet. Dessa fina benvärmare, som är uppstickare både ur låga och höga stövlar är så söta. Ja man kanske inte ska ha skorna på bordet. Men alternativet var att visa mina eller gubbens ben, så detta är det bästa alternativet för mej ;)
Nåja, mönstret finns på denna blogg :
http://savittjagvetblogg.blogspot.se/2012/01/varmt-om-benen.html  
Och lätta att göra med ett garn i stickor 3,5.  Blden här under är hur den ser ut i sin helhet. I hålen längst upp på mudden kan man ha ett band om man vill garnera denna redan så fina värmare. Nog skrytet av mej. Men jag ka inte ta åt mej äran för detta fina mönster. Bara glad att det finns så många duktiga knepar och knåpare i världen. 
 
 
 
Men åh vad jag älskar mitt glittergarn då. Kan säga att dessa julgranskulor, som är stärkta i 50% trälim och 50% vatten blev precis så fina som jag trodde. Nu kan jag nog få hjälp av småfolket, med klädsel av granen. Ska bli så fantastiskt mysigt
 
 
Och i dag har jag jagat ut mej i skog och mark och samlat lite lingonris och granris. Och från att ha haft tomater tills för 14 dar sen och nu, så har det ändrat sig en del i både grader och utseende på verandan. Var tvungen att få lite liv där igen. Och vet ni, jag stickar strupor i sömnen, när jag äter, när jag duschar och när jag tittar på tv. Ja, nästan i alla fall. I år har jag nog stickat 20 par i varierande storlekar. Men vem gick i skogen bland lite snö och mossa i gummistövlar och frös om fötterna?? Japp, du sa det. Jag har inte en strumpa till varken mig eller gubben. Är det nån som tror det blir några i år till oss? Är det inte konstigt?  Men alla blir så glada över hemstickade strumpor. Och är folk glada är också jag det. Men vääääääääääldigt kall om fötterna. Jag ska ju bara göra.... ..... ..... och .... först, sen....  Den kan man ju :) Men vad är väl en bal på slottet. Nu kan jag ju krypa upp i min goa soffhörna, sappa på tvkanalerna, med en egenvävd yllefilt, och bara må så fantastiskt gott inomhus. Och kanske stickas det några strumpor till. Och vem de blir till vet vi efter vintern. Nu kurar jag upp mej i soffan och virkar några snöflingor till, till granen. Såg ett sånt fint mönster. Ja, bild kommer säkert. Må gott alla där ute, det gör jag.  Vi ses snart igen. Kram 
Eva B
 
 

Nötter och pyssel och tomten har hittat fram ur garnlådan

 Nötter, ekollon i mängder. Oj vad nötter jag plockade. En vän hade ett ekträd som föll i hennes trädgård i sommar, och vi samlade. Men efter att ha läst på nätet fick jag mest uppfattning som att de var olämpliga som föda till husdjur, som hönor i vårt fall. Hmm, det var bara att slänga bort 4 liter jättefina ekollon. Men som av en händelse, visades en film på tv. Och just precis om ekens storhet, och värde och statussymbol för fattiga bönder och kunglig rikedom. Där visades att ljust ekollon var en viktig föda för nötväcka, duvor och andra fåglar i det vilda. Även rådjuren hittade mycket näring i dessa. Förr användes det som mjöl i brödbaket. Men prosessen dit var lång. Med blötläggning och urkokning och torkning, innan dessa nötter kunde malas till mjöl i bondens bröd.
 
Jag blev överlycklig att dessa gick att ta tillvara. I vår trädgärd står en majestätisk ek, som ger mej mycket glädje. Om sommaren har jag ett litet bord och två stolar under dess underbara krona av vackra löv. Och i sommar har den verkligen levt för att behaga oss människor. Bästa platsen när värmen varit tuff. Och stora fina ekollon låg också som drivor runt detta fina träd. Så efter det programmet på tv, var det jag som gick ut och plockade in 9 liter fina ekollon. Jag sköljde av dem lera och lövrester. Lät dem ligga i pannrummet på stora handdukar, för att torka. Och i går satt jag 6 timmar och skalade dem. Men alla var inte färdiga, så några dar till på dem i goa värmen så ska även de skalas. Vad ska jag då med dessa till?. Ja, inte ska det bli i brödet som gubben gör. Men väl till utfyllnad till fågelmaten. Kan tro det är en bra källa till deras fettintag. Fantastiskt vad naturen kan ge. Bara att öppna ögonen, leva under minimala ekonomiska förutsättningar och älska att vara i nuet, så finns alla möjligheter att skapa en mindre köpande kraft och en mer tillvaratagande härlig känsla. Jag älskar att se.
 
Julen är i antågande. Och även små människor som i år kan se mer nyfiket på vad som glittrar och glimmar i alla julpyntade hem. Jag blev ju lycklig ägare till detta vackert glittrande garn. Och bara av att sitta och titta på det, ger mej jul och lyckokänsla. Så otroligt vackert glittrande. Som första frostknäppen, när trött vintersol hjälper naturen att visa sig från sin bästa sida. Behöver väl knappast nämna att jag älskar detta garnet. Och på nätet finns en uppsjö av idéer. Och dessa ligger i stora högar, utskrivna på mina bänkar och bord. Och om småfolket ska hjälpa mej att klä granen, så är det väl alldeles underbart med dessa limstärkta snöflingor, hjärtan och kulor.
 
 
 
Midnatt råder, tyst det är i husen. Ja, tomtemor och tomtefar, kikade upp ur en garnlåda och bad om att få vara med i år. Dessa kom till världen i går kväll. Och de är verkligen tull- och kramgoa för småfolket. Och kommer ni ihåg hur de gjordes? Som att sticka en tub, och avmaska när man kommer upp till luvan. Sen stoppas de med vadd, sys ihop i foten och sömmar för benen och armar. Jag har även dragit en tråd runt halsen för att få till huvet, Roligt att pilla med. Och dessa gjordes som sagt i går kväll. 
 
I dag vankas besök från min underbara mormoster med gubbe. Däckbyte står på agendan. Och lite mat och fika också. Och säkerligen en massa skratt och idéer. Jag älskar dessa stunder med dem.
 
Min älskade fine bror var här och hjälpte oss med takarbete i veckan. JAg är så otroligt glad för den hjälpen. Vi har själva ingen möjlighet att ta oss upp. Men nu är taket så fint. Två kärror till trädgårdstraktorn, blev fulla av mossa efter det jobbet. Och verandataket fick sej en högtrycksomgång också. Det blev som nytt. Så vad annat kan jag göra att tacka för den fantastiska insats han gjorde, genom att ge det som han älskar. Så två par ullstrumpor fick jag ihop till honom. Och kan bara vara evigt tacksam för hans hjälp.
 
 
 
 
Och i helgen var det dags för Bergatrollen Alva och Maja att fylla 2 år. Och vad härliga de är. Och deras härligt glittrande leende smittar av sej. De var inte riktigt nöjda med sången och hurra, men snart var de nöjda när ljusen tändes framför dem och de fick blåsa dem. Och mycket pressenter. Här har jag virkat en Bollero som finns mönster på garnstudio.com nr 24-6. Jag valde dock att ta bort ärmen, då det skulle fungera som en ryggvärmare med finkläder. Och prov på hur de satt kanske jag får i jul. För födelsedagen gav så mycket annat att uppleva. Många pressenter och lyckliga ögon.
 
Nu ska jag greja vidare. Men vi ses snart igen, så kram på er
Eva B
 
 
 
 

Länka ihop mormorsrutor

 
Här är första rutan helt klar. Välj en bottenfärg.
Det första, av de två sista varven virkar jag som övriga rutan, med st och lm.
På det sista varvet virkar jag mig till hörnbågen med sm.. Sen virkar jag 5 lm, 1 fm i hörnet.
Nästa steg är att virka 5 lm och 1 fm i nästa lm-båge. Det är bara hörnet som består av 1 fm, 5lm, 1 fm. På långsidorna är det 5 lm, 1 fm i nästa lm-båge.
Virka varvet runt och tag av garn och fäst.
 
 
Här ser ni ruta 1 och 2. På ruta två virkas 1 sida på det sista varvet, precis som på ruta 1 tills du kommer till hörnet av ruta 2.Då görs följande: Virka 2 lm. i hörnluftmaskbågen
 
 
Virka nu ihop ruta 1 och 2 så här: 1 fm runt en hörnbåge på ruta 1
 
Virka sen 2 lm och fäst med 1 fm runt hörnbågen på ruta 2.
Nu är hörnbågarna fästa med varandra.
Sen virkar du bara 2 lm, 1 fm runt bågen på andra rutan.
Du virkar altså i zigzag fram och tillbaka mellan rutorna. Men viktigt att du virka 1 sida med lm-bågar på ruta 2 och resterande rutor, inna du börjar fästa. För det blir problem med hörnen annars.
 
Hoppas att bilderna är till hjälp, även om bloggen valde att lägga bilderna i de lutningar de ville. Men ni kan ju se och följa färgerna på rutorna : Ljus =1 och mörk = 2. Lycka till :)
Kram Eva B
 

Hösten kommer och även sjalarna :)

 
Snäckskalssjal 135 från vinge till vinge. Och 65 cm från nacke och ner. Och 10 cm fransar
 
Döskallesjal ca 220 x90 cm och 10 cm frans, till Åsas födelsedag 27 oktober ( 27 år)
Kärleksknutssjal i solgult ca 180 cm från vinge till vinge och 9o cm från nacke och ner. Och 10 cm frans.
 
 
Ja nu har helgens stora begivenhel " Oktobermarknade" varit. Och vi kan se fram mot julen. Men jisses vilket busväder det var på marknade. Har aldrig skådat liknande. Men en sol földe mej ständigt. Lilla Elvira har varit här i helgen. Och mamma Bettan och Min pojk, Pappa Niklas <3. Och det har varit fart dagarna i ända. Och jag tycker det blir en sorglig tomhet när de åker hem till sig. Bara att genomlida en sån dag, för tack gode nån, att det finns Skype. I går  27/10 fyllde vår dotter 27 år. Och minnen från den allra första dan, spelas upp varje år. En lyckans dag. I år var hon inte med hemma, på sin födelsedag. Men det gick att råda bot på. Niklas ringde upp henne och på med högtalarfunktion. Och vi sjöng och hurrade så högt vi kunde. Elvira tog ett enskilt samtal med Åsa efter det. 
Sen ringde vi på Skypen så Elvira fick se Åsa. Blygt tittar hon liten underifrån, men hon showade och till slut vinkade hon och sa hej då. Tack för nutidens teknik.
Och min sommar och höst har bestått i att virka och sticka för allt vad garnet håller. Och här är min sjalkavalkad. Några av dem i a f .
 
Och här kommer Niklas beställning. En fuskolle som han hade idéer om. Och det resulterade i en alldeles egenkomponerad tröja utan ärmar. Måtten fick jag av att han lämnade en t-tröja här när han var här i våras. Och han blev nöjd :) Jag fick dock göra om halskragen då den var lite stor. Stfrumpona stickade jag kvällarna innan de kom. Oktobermarknaden för oss, när ungarna var små, var alltid at  vi sa till Niklas att ta på sej så han inte  frös. Liten och tunn som han var, tog han på jacka, men ville aldrig ta på vantar och mössa. Så vart år som vi kom dit, blev det alltid nya vantar, för naturligtvis frös han. Så i år stickade jag strumpor. Var tvungen ( eget tvång ) att brodera in 119 på tå också. Som en påminnelse och ett internt skämt. Han förstod inte först. Men sen skrattade vi gott åt det. Det där minnet ;) 
Nåväl, nu är huset tomt igen och jag kikade på filmerna jag spelat in på deras lilla Elvira , från helgen. Tur att det finns telefoner som kan backa upp saknaden av både stora och små.
Och vet ni, jag får ta och sätta mej och knevla på på nya projekt. Har börjat med litte glitter och glamor. Men det pratar vi inte mer om nu. Kanske dyker det upp i nästa inlägg av denna lilla pysselkorg. Så håll ögon och öron öppna. För nu är jag så oregelbunden så en livspeacemaker hade vart nått att satsa på.
Vi ses snart igen
Kram Eva B
 
 
 
 

Ny bäbis, en vän ska bli mormor igen <3 Mössa, strumpor, converce, mormorstäcke

 
Ja, i kallaste December, endast några dagar före jul, kommer det att landa en liten ängel till på jorden. En vän ska bli mormor och en 2-årig gosse ska bli storebror. Alltid lika spännande att se vad det blir. Men efterlängtade är de. Och en beställning av lite värmande karaktär, är avklarat. Mössan och sockarna blir till brorsan. Och de små conversen blir till det nya lilla livet. Mössan är gjord på den näst minsta ringen, av de fyra som fanns i paketet av stickringar. Sen snörper man bara ihop den upptill och laddar på med en klatchig tofs. Strumporna blir lite piffigare med en liten virkad kant överst. Gärna i en avvikande färg.
Och naturligtvis ska den lille/a ofödde varelsen ha ett omfamnande varmt täcke. Detta är gjort i mormorsrutor. Önskan var enfärgade rutor. Och jag löd så gott som på 8 rutor som fick symbolisera mormors genuina och stor intresse för blommor. För de ser ut som små blommor i havet av mjuka pastellfärger. Ca 1,20 x1.20 cm blev det. Och garnet är i huvudsak av banets gammelfarmors garnarv. Fin tanke där gammelfarmor finns med, även om hon inte finns bland oss längre. 
Så jag hoppas att allt blir till blåtenhet och att den lille/a ska sprida en massa glädje. Fina små ungar <3
Kram till er alla och vi ses snart igen <3
 
 

Lite till hemmet och till en vän på virkcafét

 
Se där ja, lite hönor på gården igen. Åh, om ni visste hur många timmar jag har lagt ner på att bara sitta och titta på våra nya familjemedlemmar. De är alla födda i maj, så inom nån månad kanske vi har gyllengula äggulor
i stekpannan. Så härligt att sitta och kika på dem. Och inte är det helt fel att jag faktiskt har kostat på mej en ledighet som kallas duga. Med det maximalt finaste väder jag kan önska. Det är mycket som är alldeles fantastiskt bra. Tuppen och hans 5 hönor heter : August & Lotta, Titti, Kommandoran,Snövit, och den sista hönan har vi inte hittat nått bra namn till än. Så hon får heta Murklan så länge. Hon är mörk i fjäderdräkt och på benen. Så äntligen är det fint i hönsgården och området omkring har blivit rensat från sly. Och den stora vedhögen har blivit instplad i vedbodar. Även växthuset har kommit på plats. Och det är många morgnar vi suttit där och ätit frukost. Det är där de allra första solstrålarna når på morgonen. Guldstart
 
På virkcafét hade en tjej som råkat ut för en trafikolycka, en fråga om nån kunde hjälpa henne virka rutor till en filt hon önskade sej. Efter trafikolyckan ( de gick bra för hene och familjen ) har hon svårt att sitta längre stunder. Hon kände att hon aldrig skulle få till en filt. Och jag har stunder och älskar att handarbeta. Så ner med lådan av restgarner och virka så virknålen glödde. Det blev 34 rutor i helgen, som skickades till henne i måndags. Hon har fått en del rutor av andra också. Mina har inte kommit fram ännu. Jag hoppas hon blir glad :)
 
 
 
Och innegrejen nu, på stickcafét är egengjorda disktrasor. Så himla goa. Luktar inte skunk som de vanliga vetex gör. Och bara koka den emellan åt, skölja med lite tvättmedel och rent vatten och vips så har man en fräch trasa igen.  Man sy´tickar i ren bomull eller lin och lägger upp ca 40 maskor. Sen väljer man det mönster man vill ha. Enkelt och väääääldiogt praktiskt.
 
 
Även den sista Boleron har blivit klar till arbetskompisen. Den blev levererad i dag. Hon blev jättenöjd. Den andre Boleron fick jag ta hem igen och minska ner. Jag och ögonmått. Men tur det var åt det hållet. Är ju alltid lättae att dra upp, än virka på. Möntret är avläst från en gammal bolero, så mönstret är nerskrivet och en prototyp finns för ev. kommande aspiranter
Har även blivit lycklig ägare till 2 provdockor av storlek barn . Jag är mer än nöjd. Och om ni undrar vad jag håller på med, är ju sällan det blir inlägg här. Så kan jag säga att julklappstillverkningen är i full gång. Inget man hänger ut här. I a f inte föränn efter jul :) Nä, nu vankas lite målning på lillstugan. Vi ses snart igen <3
Kram Eva
 
 
,
 
,,,,
 

Vänner avtack och ord på vägen

 
 
Nu äntligen börjar jag beta av mitt berg av påbörjade arbeten. Här är en pyttsjal som Jonna på mitt förra jobb önskade sig. Härligt luftig och snygg som både sjal och halsduk. Några varv runt halsen så blir den jättetuff. Och jag kan säga att jag saknar skratten på det jobbet :) Oj vilka skrattsalvor vi kunde lägga av ibland. När man är så där rysligt trött av en massa hit och ditgrejor, koll, fix, kunder, telefon, fel, ojoj, och bara tokerier. Det kommer jag sakna med den arbetsplatsen. Och min kollega som lärde upp mej och som jag jobbade ihop med under de 2 sista månaderna. Jag har en ryslig tur som träffar på så många fina människor. Och alla kunder, och de som jobbade i huset ( i a f de flesta) och vaktis. Men jag kände att jag inte hade den kapacitet som skulle vara önskvärd för att ha alla dessa eldar igång. Ibland blev det faktiskt rätt också, men jag kan känna ibland att det blev så mycket att det var svårt att hålla allt i chack. Nåväl, den tiden är nu gjord, och den ena av de två kollegorna ska bli ägare till denna.
 
Och denna vackra bukett och fina ord fick jag min sista dag. Ja, jag saknar er. Tack för den fantastiskt fina buketten och många fina stunder och skratt <3
 
Och ett bevingat ord på vägen. Vi möter många människor och gläds med dem och alla besök vi får hemmavid och när vi ger av oss till dem alla. Men tänker vi alla gånger på att ta tillvara på de som betyder och har gett oss så mycket. Vi har varandra i livet, här och nu, och jag vill inte sitta bitter en dag och fundera på om jag gjorde rätt eller fel när jag valde min väg.
Många av er vet min livshistoria. Och till slut kommer vägs ände, då man beslutar sig för att vika av åt ena eller andra hållet. Jag har beslutat mej för att finnas fullt ut så mycket jag kan, och älska de människor som finns här för mej och familjen. Jag väljer själv hur jag vill fylla min dag och ge av min dag. Och jag ska inte ångra det längre. Vissa människor träffar man sällan, men när man väl träffas är tiden av frånvaro borta. Utan frågor och anklagelse eller undran. För vi är vänner och medmänniskor med massor av annat som tar vår tid.
Därmed inte sagt att jag ratar nån för att jag är frånvarande. Jag finns här. Och kommer att göra så till den dag det tar slut. Jag har haft människor kring mej som inte alltid varit kompatibla med mej och mitt liv. Jag säger inte att det är deras fel. De tänker utifrån sej. Men ska ja ge av krut som redan är vattenskadat? Det kommer knappas nån rök där utav. Jag kan inte tvinga nån att älska mej.
Men likväl kan jag tycka om den eller de människor ändå, på mitt sätt. Det är mitt val. Men jag vill inte bli gammal och bitter. Jo, gammal men inte bitter.
Så jag tänker med dessa ord, att jag ska inte sitta den dag det är försent, och sörja de människor jag inte brydde mej om i livet. Det är livet som räknas, och min mattematik säger att jag har räknat ut mitt liv bra, trots allt som varit. Många år har gått åt till funderingar som bara dragit ur mej en massa energi på funderingar som bara skapat mer tunga tankar. Jag är nöjd med mitt liv idag. Jag har fritidintressen och vänner och en fin familj, som är spridd, men med hjälp av Skype så överlever vi det också.
Så jag vill att ni ska veta att mina val är mina
som jag inte hoppas slår på dina.
Och om de detta gör,
hoppas jag du mig ringer och stör.
Fråga och undra, 
för jag kommer leva till hundra
Och den dag resan är över
har jag allt jag kan önska så det räcker och blir över <3
 
Kram till er alla, måste greja vidare så jag får bort min växande hög av påbörjade måsten ;)
Vi ses snart igen
 
 
 
 
 

I ett lite kaos växer det nya saker fram

 
Ja, så här ser det ut i mitt lilla kaos, just nu. Jag har haft en tid som jag varit så trött att jag bara just har börjat dra igång något nytt, för att sen lägga åt sidan. Det nya jobbet jag har i denna stund, har snnerligen krävt alla tänkbara hjärnceller av min hjärna. Jag har lärt mig så otroligt mycket, och träffat underbara människor. Och just tack vara att man har de finaste människor runt sig, gör att man orkar och orkar och orkar. Så ett jättestort tack till min närmaste kollega, och även till min finaste vän Eva som har stöttat och lyssnat, när det runnit över, si så där nästan varje dag. Vad vore jag utan dej. Och om man som jag, trodde att sitta i kundtjänst är ett lugnt och samlat jobb, ja då ska man ta sej en studiedag bakom disken. Där är febril verksamhet, under öppnandet alla timmar. Hur mycket kan man samla i sin skalle? Men oj vad det har varit intressant och givande. Och jag har lärt mig mycket annat om jobbs "vara och finnas". Och man ska skatta sig lycklig över sina fina kollegor. 
Så jag kan säga att, när jag kommit hem vid 17:30 på kvällen så har det bara varit fokus på att hålla mej vaken tills 21:00 sen sova. Och den vakna stund har jag knappt orkat med att lyfta handarbetet. 
Men så kom ett mejl, ett erbjudande om att få komma tillbaks till min gamla arbetsplats. Och vet ni vad som händer i mej då? Jag far omkring som en studsboll hoppar av glädje och vet inte vad jag ska ta tag i först. Lite sms, och samtal och jag kan lägga mej med det största leendet på läpparna. Jag ska snart tillbaks till min gamla arbetsplats. Och det är som största vinsten på lotto. Storlycka, och energin kommer med stormsteg tillbaka. Och med det också lusten och orken att vilja handarbeta igen. Så nu ska jag hinna försöka få klart en "pytt" till nya tjejen på jobbet, innan jag slutar 30 april. Och med den energin jag har nu, så ser jag inga hinder. 
På mitt skrivbor i pysselhörnan ligger nu
1. Tröja till grabben (svart)
2.Grytlapp (gul)
3 Mössa ( brandgul grön vit)
4. Pytt ( ljusrosa)
5. Kuddöverdrag i krokodilvirkning (lila)
6.Strumpor ( Mellanrosa)
Ja, nu ska jag ta tag i alla dessa projekt. Och jag ska naturligtvis lägga in bilder efterhand.
Så mina vänner nu är ddet full fokus framåt. Vi ses snart igen.
Kram Eva

Disktrasa att göra själv

Ja, detta är kanske inte det roligaste och intressantaste som hänt i min lilla bloggvärld. Men nog så ekologiskt. Jag har stickat en disktrasa. På Stickcaféet som jag brukar kika in på, facebook, går en del trender. Det har varit allt från strumpor och vantar. Ett tag och även i denna stund vältrar jag mig i bilder från otroligt vackert stickade sjalar. Ja, det blir en och annan här också, liksom sockar och vantar. Så dök denna lilla ovärderliga vännen upp på caféet. Visst kan man sticka disktrasa. Förr satt säker gummorna i stugor och stickade detta. Då fanns det inga vetex i affären inte. Men det ska vara bomullsgarn, eller helst lin.
Denna jag gjort, är i bomull, dubbelt garn på sticker 4,5. Lätt mönster, är det också. Jag har precis tagit min trasa i bruk och tänkte se om den håller vad som lovas. För att hålla den fräsch, bör den kokas emellan åt. Du känner själv när den känns smutsig.
Vad beträffar det ekologiska, så är ju färger något som gör att det kanske inte följer den tråd av total ekologi. Men i mitt fall kan jag säga att detta garn skulle slängas om det inte hade fått ett hem hos mej. Så ganska nära ekologi kanske jag kommer. Ja, det ska bli spännande att se hur den håller kokningen på spisen och uppsugningsförmågan i livet på landet. Jag tror på detta. Vill du testa ett eget exemplar? Ja, här kommer stickmönstret, och det är inga konstigheter:
http://www.hildursbarnbarn.se/produkter/monster/gratismonster-disktrasa/
Mitt liv i övrig snurrar på med nya jobbet. Det kommer att hålla april ut, sen får jag se vart jag hamnar. Min pojke med familj kom på en överraskningsvisit förra helgen. Och det blev vi ju inte ledsna för. Det var mycket kramar med lilla Kråkan. Påsken har vart fylld av bortbjudningar i dagarna tre. Mat i mängd och mys med Bergatroll, Gamlingar, vänner och ett strålande vackert väder. Ja, det har varit så härligt ute, att jag jagat Kung Bore i bara skjortan här. Och vedförrådet har fyllts upp, så vi kan börja på med nästa års vedsamling. Men det får bli när det är lite varmare. Nu ska jag kika om jag har nån mer läcker färg till en disktrasa till. Måste ju ha att byta med. Ha en fin fortsatt påsk så ses vi snart igen. Kram Eva B

Bollero från långt tillbaka i tiden

 
Ja, nu var det ett tag sen igen som jag var här. Har börjat på nytt jobb, och det är 5 veckor kvar på vikariatet. Sen får man se vad som händer. Det löser sig nog. Finns ju lite gammalt och lite nytt att plocka tag i, så det ger sej, när den tiden kommer. Ja, det har sannerligen vart mycket att lära den tid jag varit där. Vissa kvällar har jag bara slocknat här. Och väldigt lite handarbete har det blivit gjort.
Men denna bollero fick jag med mej från mitt föregående jobb, för att klura ut hur den är gjord. Ja, det var inte denna jag fick med, utan en annan, i ett tungt mörkt glittrigt garn. Fast mjuk och behaglig. Tjejen som hade den, har lånat den av en vän, som i sin tur ärvt den av sim farmor, som inte längre finns i livet. Denna arbetskamrat frågade om det var svårt att lista ut hur den var gjord. Jag tog med Bolleron hem, och började systematiskt gå igenom den, varv för varv. Nä det var inga konstigheter, och jag skrev upp ungefär hur den var gjord. Och här är den. Klar, men med helt fel garn Jag har tagit något mjukt stickgarn av ungefär samma tjocklek som orginalet. Men det kan ju inte bli ett sånt vackert fall, som det blev med orginalgarnet. I båda sidorna är det virkat, så att det bildar en höger- och en vänsterärm. Så den ligger fint på.
Men jag sa till hon som lånat den, det tuffaste blir nog att hitta ett garn som gör den rättvis mot orginalet. Men hon är ute och letar och jag kan gladerligen ta itu med nästa projekt. Vad det blir får tiden utvisa. Några jobb ligger här och väntar på att få bli färdiga. Så snart kanske det dyker upp nått nytt. Men först måste jag bli kvitt meín envetna förkylning, så det blir som det ska va igen.
Ha det gott så länge i den kalla snöiga mars månad, så se vi snart igen
Kram Eva B
 

Krokodilvirkning Halsduk och strumpor/tofflor

 
 
 
Ja, här ett nytt sätt för mej att virka. Det hela började naturligtvis i sin vanliga ordning med att nån hade gjort en sån virkning på Stickcaffét på nätet, som jag är med i. Det såg roligt ut. Ok, då testar jag. Jag sökte film på youtube och hittade en bra, som visade hur man skulle göra. Dock visade filmen, så man virkade baksidan ut åt, på stolparna. Men efter en stunds fundering, klarnade det. Den finns på youtub och heter crocodilestiches. 32 minuter lång film. Men oj så roligt att virka. Det lila i bilden nederst, skulle jag göra till en sjal. Men efter ca 30 cm hade det gått år ca 150 gram garn. Och en kilformad sjal blir ju bara bredare och bredare. Jag fick överge tanken på sjalen, i detta mönster. Hade nog blivit otroligt tung oxå. Men det drar mycket garn att virka så här. Jag hade med mej sjalen till jobbet och visat några kompisar. En dam blev så tagen av mönster att hon bara hade funderat på detta hela helgen. Hon ville så gärna ha en halsduk i detta, och frågade om jag hade lust att hjälpa henne virka en sån. Så jag började virka och fundera, då "fjällen" ligger omlott med varandra, hur det kunde bli snyggast. Och sen var det till att virka. Och menas jag höll på så vaknade iden om ett par raggisar, med fjäll i stället för resår. Det ena gav det andra. Ingen större töj på skaftet, men det löste jag med att sticka 5 varv resår och sen en virkad snodd och ett par toffsar. Och visst blev de fina. Nu ska jag förankra hos ide´källan och höra om det är ok. Till dessa paret strumpor och halsduk på 85 cm gick det åt 300 gram garn.
Nya jobbet går sakta framåt. Mycket att lära. och efter en vecka till, säger bossen att då kör vi skarpt. Äh, jo vi föröker väl med det. Men det är roligt och intressant så jag kämpar på.
 
Då är det bara att ge mej på nästa åtagande. Mmmm ja jag återkommer. Ha en fortsatt trevlig söndagskväll. 
Kram Eva B

Mormorsrutor 25X25 cm

Hej.
I morgon går startskottet för ett helt nytt arbete, för mej. Jag ska jobba som vikarie på ortens tre närliggande tidningars kundtjänst och reception. 2 veckor till att börja med, blir utbildning. Och 2 månader kommer att gälla att hänga i och veta vad jag gör. Ja, det är inte utan att det ska bli spännande. Helgen har jag varit hos bästa vänninan. Och naturligtvis fick handarbete följa med.Och vad det blir, kommer jag att visa om nån vecka eller två. Ett beställningsjobb, som blir fint, tror jag. 
Men åter till dessa 4 rutor. Varför i himmelens namn lägger jag upp 4 stora mormorsrutor här? Jo, på det hanverkscafé jag är med, bad en vän att vi som ville skulle sticka eller virka rutor i just denna storlek. Jag är inte sen att hänga på. Och jag är vansinnigt nyfiken vad alla dessa rutor ska bli. Det får vi svar på i slutet av mars eller början av april. Och då ska givetvis ni få se vad jag vart med i :) Riktigt förväntansfull, är jag.
Och jag har faktiskt 2 andra jobb igång som är beställning av gamla arbetskompisar. Men de kommer fram här när de är klara. 
Nu måste jag fokusera på allt det nya som börjar i morgon. Spännande och lite nervöst men mycket roligt att testa nått nytt. Rätt som det är, är jag fast. Och jag kan säga att, det är det som är positivt med att vara arbetslös, det är den chans jag får att testa olika jobb. Ja det finns alltid nått positivt i allt snurr i världen. Nu blir det till att fixa tills sej, så John Blund kan göra sitt, och jag är utvilad för morgondagen. 
Kram till er så länge, så ses vi snart igen 
Eva B

Cupecacemössor till Bergatrollen

Vilka bedårande små Bergatroll jag har. Alva o Maja, snart 15 månader och fulla av liv, måste få ett par cupecakemösor också. Mamma Maria älskar att baka. Så när nått sånt här dyker upp i min väg så måst jag ju bara göra dem . Här finns mönstret: En blogg med lite av varje, och detta fina mönster : http://www.madebycecilia.com/2010/10/en-sockersot-mossa.html Och länk till mammans fina bakblogg kan ni kanske redan, men här kommer den igen. Underbar sida och härligt skrivna inlägg och recept : http://www.hemmetsjournal.se/Community/Blogginlagg/?entryid=161535 Alltid kul att se när de små grejor jag stickar blir använda. Så om ni inte gillar att handarbeta, så kanske det gillas att baka. Jag är ingen bagare, men älskar att äta. Fast ibland får man ta paus från allt gott som finns att stoppa i sej. Men det är inte lätt. Här går stickorna för tillfället i vanlig takt framåt. Har precis avklarat "melodikrysset". Roligt att lösa på nätet. Och med vänner så knåpar jag ihop det. Och mycket härlig musik också. Ja nu drar jag vidare på lördagens härliga ledighet. Jobbar 2 veckor till på mitt nuvarande jobb inom elektronik. Sen tar en ny bana sin start vecka 8. Får se hur det bli. Jag tror det blir bra. Ett vikariat på 2,5 månad, som kan leda till något mer och eventuellt sommarjobb, så jag håller tummarna för att det kommer funka. Jag återkommer i ärendet, och även med nya arbeten jag gör. Ha det gott där ute så hörs vi snart igen. Kram Eva B

Ett brev på posten till Elvira Varm kofta och fuskolle

 
 
Ett brev betyder så mycket :) Ja, har man mil efter mil till en älskad lite unge och familj, så är posten ett bra hjälpmedel. I veckan fick Moster Pippi klart koftan till Elvira. Och visst blev den helt sagolikt fin. Jag började på den, men insåg snart att detta krävde koncentration . Och som tur är, har jag min fantastiska mormors syster ( moster Pippi) som älskar att sitta med handarbete. Och ska det då bli till några små änglar, då är hon riktigt nöjd. Och hon kan sin sak. 84 år ung, och en gnista till livet, som gör mej glad. Och koftan passade. I fredags fick lilla Elvira ett paket på posten, i sitt namn. Men koftan och fuskollen. Fuskollen var något tajt i avmaskningen. Men mamma skulle fixa med att ta upp sista varvet och göra en stretchavmaskning. Men den passar men känns när man drar på. Får försöka ladda upp med lite såna här grejor inför nästa vinter :) 
Nu har Elvira också lärt sig att stå, utan stöd. Hon fyller 1 år den 9 februari, så nu börjar det röra på sej. Vi är så glada för att Skypen finns och att vi kan vara med och se och finnas, även om vi finns på håll. 
Idag väntas besök av en något äldre dam. Tyra snart16 månader kommer på besök och ska hämta sina fuskollar. 
 
Där har vi dem. De har legat klara ett tag. Men alla har att göra och tiden flyger. Men idag får vi ett besök av dem. Så det blir lite go mat och underhållning av allas vår Tyran <3. Nu har det börjat snöa här också. Det faller fint snö som ökar i styrka. Men vad gör det. Jag har ett varmt gott hem, mat och massor av garn så jag har allt jag kan önska. Och det är inte lite det. I morgon blir det jobb på Norautron. 2 veckor gjorda och 3 kvar, som jag vet i dagsläget. Men jag hoppas på mer. Jag trivs som fisken i vattnet. 
Ha en riktigt skön söndag och må och mys i era slott och kojor. Huvudsaken är att man är torr om fötterna som Alfred i Emil sa :)
Kram till er
Eva B
 

Stickad kofta till tvillingarna

 
Efter att ha pratat med mamma till dessa två små änglar, har jag fått ok att lägga ut bild på dessa två härliga solstrålar.  Ja, solstrålar i ordets rätta bemärkelse. Och kommer kameran fram då ler Alva ( i rött ) det allra vackraste hon kan. Och inte gör det leendet sämre att de har smilegropar heller. Charmtroll till tusen. Och jag är deras bonusmormor. Det är min systerdotters underbara tvillingar, och jag är mormor Eva <3 . Och det är dessa som jag kallar Bergatrollen. För de bor mellan bergen och är ena riktiga trollungar <3. Denna bild är ca 6 månader gammal. Då var de ca 9-10 månader gamla. De har nu hunnit att lära sej gå och busa och prata. Och ibland, när jag pratar med mamma, så ska de också prata. Och jisses vilka förtroliga samtal det blir. Ibland så lågt att jag inte hör vad de säger. Och mycke puss på telefonen. Ibland är de bara tysta och lyssnar. Jag hör mamma i bakgrunden berätta hur de reagerar :) Stor lycka för dessa älskade ungar. Vi har riggat upp Skype, så vi kan va i bild och smatal med vårt lilla barnbarn i Kalmar också. Och hennes mor och far. Det är härligt att prata med dem fast de inte kan så mycket ord ännu. Men vi och de finns nära trots de långa milen. Jag har pratat lite med Bergatrollens mamma, att kanske vore det nått mellan oss också även om det inte är mer än ca 1 mil emellan. För det är så roligt att se dem man pratar med. Och ungarna kan va med på ett annat sätt. Inte som en ersättning för besök, men som ett komplement. För helst skulle man vilja finnas nära hela tiden. Men alla har nog med sitt, så man får ta de stunder som blir. Men jag är otroligt glad för skypetelefonin.  
Oj, ser att koftan på Maja ( mörkblått/lila) att knäppningen är lite sned. Kan bero på att jag inte stickat knapphål, då jag tycker att de gärna vill bli stora. Mönstret kan jag inte ge ut. Är från en bilaga i en Allers från 80-talet. Upphovsrätten ska man vara rädd om. Men själva randningen( färgen) är lätt. 1 rät och en avig med färgen från rätvarvet. Sen ett varv avigt (färgen) och nästa varv 1 rät och 1 avig. Sen går man över till bottenfärgen igen. Otroligt lätt men effektfullt mönster tycker jag. 
Nä nu ska jag bli klar med nästa projekt, och hoppas att det finns närvarande modeller eller vad som krävs. Alltid roligare när det syns att det går att använda.
Vi ses snart igen
Kram Eva B

Modell mindre men så söt i nyaste hemstickade Pippi tröjan

 
Hur glad kan man vara som farmor, när man har en sån här liten skatt att längta efter, och att sticka till? Jag är såld. I helgen var de här, våra ungar. Och då hade jag stickat en pippitröja i lila med vita ränder. Det är svårt att sticka på ett tyck, men oj vad fint den passade . Och inte ser hon ledsen ut, utan rent av ganska nöjd. Ja, livets efterrätt kommer som en betalning på ett långt liv med ungarna. Man kan inte tro att man kan älska nån så mycket, som ens egna ungar. Joooooooooo, man kan det. Barnbarnen en en fortsättning av det vi själva startade för 27 år sen, men en liten liten flicka. Och 3 år senare fick vi grabben, som idag är pappa till denna lilla trollunge. Pratglad och full i bus, och har blicken med och fattar vad som rör sej omkring. De är fantastiska, alla dessa små gulliga töser som finns runt oss.  Lyckan är att vara mor och farmor och mormor Eva till 3 helt underbara töser. Inte fel att ha intresse för handarbete, när det finns att göra till. Mina underbara guldklimpar <3
 
Mönstret är från föregående inlägg
Kram Eva B

Varmt till sonen, barnbarnet och brodern :)

 
 
 
 
Lite stickat till familjen igen. Det är ju fortfarande vinter :) I helgen har jag haft mina ungar och barnbarn hemma på besök. Och jag kan säga att det blir ett oherrans tyst hus, när alla har åkt hem till sej igen. Och kvar på strappan står man och ser bakljusen och en tår faller. Nä jag kommer aldrig vänja mej vid avsked. Men skype finns, och vi kan ha dem nära fast det är 35 mil åt var sitt håll på ostkusten, som de bor. Men i helgen har vi fått haft dem hos oss. I går morse, hade vi lilla barnbarnet Elvira 11 månader, inne hos oss på morgonen. Det var bus och prat och vällingmys nån timma. Sen var det för mycket fart i kroppen för att mysa med oss"gamla", så vi gick upp. Frukostbordet var fullsatt. Helt underbart. I dag morse, blev det mys i köket, med välling och farfars hembakta bröd, och en massa tjatter. 3 timmar senare var de alla iväg, på väg hem till sina egna hem. Så gissa att det blir tomt. 
Men pappa och dotter fick nått varmt på sej. En fuskolle till far, och en lila pippitröja till Elvira. Här är ett mönster på pippitröja :  http://www.falkgarn.se/images/monster/Skotte_Pippi_barn_23475_973.pdf
Och även mönstret till fuskollen finns på :   http://media.jarbo.se/patterns/pdf/7-18_low.pdf
Så, nu är det lite och greja med här hemma. I morgon ska jag börja jobba på det jobbet jag var på, i höstas. Så nu blir det ordning på torpet igen. 
Men kvällarna är fria att sticka på, så vi ses snart igen.
Kram Eva B
 

Göra egna pärlor

 
Ingen brist på sysselsättning, om man vill göra nått. Här är egenhändigt gjorda pärlor av reklam. Jaa, man tar ett papper som är kraftigare, typ fronten på en reklamkatalog, och är det färger så kan det bli såna här fina julpärlor. Man skär långa trekanter, uppifrån och ner på ett A4 papper. Man väljer hur bred pärlorna ska bli. Jag tog ett mått på 2 cm där det är som bredast. Och skär upp mot en topp. Det blir som en lång smal 3 kant. Sen tar man en smal sticka, och börjar rulla hårt hårt tills man rullat upp hela trekanten. Den sista fliken får en liten limskvätt. Limstift går oxå bra. Så limmarman och håller ihop. När det torkat, ca 10 sekunder, så trär man av pärlan från stickan. Man kan göra så många man vill. Sen när dessa är klara trär jag upp flera pärlor på en sticka igen och lackar dem med hobbylack. Den torkar ganska snabbt. Och bara fantasin och brist på katalogpärmar och färggranna papper, sätter stopp för skapandet. Och vem lider brist på reklam? Och inte är de färglösa heller. Så bara jag själv sätter gränser för det jag vill göra. Och håll med om att de blir fina. Dessa har jag lackat bara en gång. Kanske tar jag ett eller ett par lager till.Och när man sen gör armband eller halssmycket kan man blanda med köpepärlor och dessa. Tror det blir väldigt fint. Ja, det var vad jag hade i dag. Men tro inte att jag sitter med armarna i kors. Möjligen att jag gör det bara för att det är fler än en grej jag vill göra. Idag är min sista ledighet. Och det är dags att stå i beredskap för inkommande jobb. Men stunder till handarbete, det finns det lie varje dag. Så vi ses snart igen
Kram Eva B

Halsdukshuva till Maria :)

 
Ja, det var en lång lång halsduk i bredden 27 cm, och längd om 2 meter som skulle stickas ihop. Tyvärr kan jag inte ge nån länk till mönstret då det är ett köpemönster. Och upphovsrätten sätter P för detta.Men en länk till där man kan köpa mönstret, kan jag bidra till :  
http://www.torgstenen.se/calippo-flatstickad-halsdukshuva-puls-och-benvarmare-beskrivningmonster-1445.html
Men varm och go blev den. Och nog blev Maria glad. Gott att dra runt nacke och huvud när det blåser snålt i vinterkylan. Fast i skrivandets stund är det + 3grader: Och regnet gör allt för att få bort snön. Så det bidrar ju till glashalka. Men jag håller mej inomhus. Har haft en vecka semester och nästa vecka också, hemmavid. Har vart ett år fyllt av olika jobb, både inom vården och montering. Så ledigheten var behövlig. Jag har tagit vara på stunderna och ägnat mej åt handarbete och jobbsök i blandad mix. Nya tag och äventyr om en vecka igen :) så det finns att göra. Nä, då var det dags att ta sig an 1:avsnittet av Stjärnorna på slottet . Ha det gott så länge så ses vi snart igen.
Kram Eva B

Pysselkorgen

En liten korg, med blandning av handarbete, recept och livsfunderingar. En alldeles vanlig liten öppen dagbok från mej till dej . Och jag blir väldigt glad av ett tecken från just dej, som läser här. Så välkommen till mej <3

RSS 2.0