Virka, det är livet det :)
För länge sen, sisådär för 47 år sen, satt jag brevid min mormor. Det var där jag hittade koden till luftmaskor och fastmaskor och stolpar i olika valörer. Glädjen när jag hittade den, fann inga gränser. Och jag rusade till bästa vännen, med virknål och garn i högsta hugg. Sen dess har garn alltid varit en del av min terapi i livet. Så avkopplande, kreativt och skapande. Ibland blir det bara en test, som förtjänar ett liv i mörker. men ibland kan det också få en funktion.
Mormor var otroligt duktig med garn och stickor eller virknål. Och många var de, som fick ta del av hennes enorma intresse för just garn.
Stundtals har jag inte handarbetat, för ibland är det bara så. Men i nästa stund så poppar en idé upp. Ock garn finns ju.
Idag finns inte mormor vid min sida. Men hennes syster, älskade mormoster Pippi finns. Och hon har också koden till handarbetet. Jag ska säga att de fingrarna valsar frisk med virknålen. Hennes bevingade ord om att få hålla på med handarbete är : "du vill väl inte att jag ska bli tokig". Åh, nej, en tokig mormoster gör ingen lycklig, eller...... Ja, hur som helst, jag vågar inte prova på att skapa en tokig mormoster.
Så i takt med att saker jag tänkt få virka, hamnar i hennes flinka händer så blir det många fina saker. Ibland får vi slå våra "kloka" huvuden ihop. För hon tänker på sitt sätt, och jag har ju mitt huvud att ta hänsyn till. Ja, ingen av oss vill ju bli tokiga ;)
Mormor var otroligt duktig med garn och stickor eller virknål. Och många var de, som fick ta del av hennes enorma intresse för just garn.
Stundtals har jag inte handarbetat, för ibland är det bara så. Men i nästa stund så poppar en idé upp. Ock garn finns ju.
Idag finns inte mormor vid min sida. Men hennes syster, älskade mormoster Pippi finns. Och hon har också koden till handarbetet. Jag ska säga att de fingrarna valsar frisk med virknålen. Hennes bevingade ord om att få hålla på med handarbete är : "du vill väl inte att jag ska bli tokig". Åh, nej, en tokig mormoster gör ingen lycklig, eller...... Ja, hur som helst, jag vågar inte prova på att skapa en tokig mormoster.
Så i takt med att saker jag tänkt få virka, hamnar i hennes flinka händer så blir det många fina saker. Ibland får vi slå våra "kloka" huvuden ihop. För hon tänker på sitt sätt, och jag har ju mitt huvud att ta hänsyn till. Ja, ingen av oss vill ju bli tokiga ;)
Nu lagom till påsk har hon virkat klart allt detta. Ska tilläggas att hon nyss fyllt 88 år, och att synen börjar bråka med henne. Men jisses så fint det blev. Hon har virkat 2 stycken gardinkappor på 150 cm/st, 4 omtag och löpare till bordet. Ska tilläggas att de tavlor ni ser mellan fönstren också är gjorda av henne och hennes lille gubbe. Så köket blev i gammelrosa, till de i övrigt vita skåpen. Så fint, och jag är så glad. För det blev precis som min tanke. Så ingen av oss kommer bli tokiga ( i allafal p grund av detta fina jobb <3 )
En avslutande spetskant som jag hittade på, för att få en fin kant som blev lika lätt som resten av arbetet.
Gardinen hade ingen uppsättningskant. Även den kom till i efterhand.
Vår och sommarkök <3
En fin löpare med vacker rosslinga
Även vardagsrummet fick sej en löpare. Den ser ut som samma färg som i köket. Men denna är ceris, och helt underbart fin till det mörka träslaget
Nu kanske ni tror att jag släpper mormoster vind för våg efter detta, för att bli tokig? Nä, sån är inte jag. För har man hus, och världen skapar garn och jag har en uns inkomst.....ja då kommer det att finnas garn, och idéer. Och de flinka fingrarna håller på med något fint till vårt badrum. Men det får ni se en annan dag, för det är just nu i prosessens vagga. Ett litet samtal här om dan sa mig att det är i görandets stund. Så väl mött <3
Kram Eva B
Kram Eva B
