Här kommer..... Lite loppis och lite återbruk
God kväll i stugorna. I dag släppte jag loss den sträkta tröjan, och jag tror det blev rätt ok. Så här kommer Pippi Långstrump i vårfärger då kanske...Mönstret hittade jag här. Så roligt och lätt att virka. Men jag får väl se om nån unge kan få plats i den.
Närbild på virkningen
Lite loppisfynd blev det i helgen också. Denna jättegulliga nåldyna. Tyget var illa medfaret, men 4 kvadratcentimeter, fanns i mina gömmer så det löste jag snabbt. 10 :- tack för det :)
Och återvinning av gamla pennskal. Trötta eller rent av döda pennors skal, fick bli kraftigare omtag om de tunna virknålar. Och genast blev det lättare att virka.
Som vanligt kommer frågan.... Vad göra när tröjan är klar???? Hmmm, jag dyker ner bland garnen och ser vad jag hittar. I morn fortsätter äventyret med den andra strumpan, som stickas på maskin. Och när den är klar, kommer paret att visas. Oj jisses vilken bra lärare jag har :) Nu blir det farmen en stund innan kudden ropa. Vi ses snart igen
Kram Eva B
Kram Eva B
Från nutid till dåtid, en husmors levebröd. En strumpstickmaskin
Hej
Ja, nu ska jag ta tag i denna biten. Och i morgon drar det igång. Min vän och tillika morgondagens kursledare, ska hjälpa mej rätt på banan igen. Ska bli så roligt. Och om det blir mer än bara en trasselkludd, så kommer jag tillbaks till ämnet "färdiga alster på stickmaskin" om ett tag. Och det går att få till mer än bara strumpor.
Ja, nu ska jag ta tag i denna biten. Och i morgon drar det igång. Min vän och tillika morgondagens kursledare, ska hjälpa mej rätt på banan igen. Ska bli så roligt. Och om det blir mer än bara en trasselkludd, så kommer jag tillbaks till ämnet "färdiga alster på stickmaskin" om ett tag. Och det går att få till mer än bara strumpor.
Men förr i tiden var detta en utfyllnad för hushållskassan. Husmödrar köpte dessa för 300:- i det tidiga 1900-talet. Och för att få denna maskin att betala sej, så var de tvugna att sticka 600 par strumpor. Man sa att en hemmafru skulle kunna klara av ett dussin (12 par) om dan. Således skulle maskinen vara deras inom ungefär 2 månader. Men en hemmafru hade ju så mycket mer att göra. Det kan ju vi alla skriva under på, vilket vi är hemmafruar, eller hemmamän.
Fast jag hade nog inte tänkt mej utfyllnad i kassan. Utan mer som en hjälp till alla mina älskade näras värmade av fötter. Jag brukar sticka mellan 15-20 par varje jul, och även några par under andra delar av året.
Ja, vi får väl se vad veven, nålarna och garnet håller. Jag är laddad för detta :) Vi ses snart igen
Kram Eva B
Fast jag hade nog inte tänkt mej utfyllnad i kassan. Utan mer som en hjälp till alla mina älskade näras värmade av fötter. Jag brukar sticka mellan 15-20 par varje jul, och även några par under andra delar av året.
Ja, vi får väl se vad veven, nålarna och garnet håller. Jag är laddad för detta :) Vi ses snart igen
Kram Eva B
Men
Gammaldags snurror till fönster
Hej
Jag fullkomligt älskar det gamla, som ger en känsla från ens barndom. I mina bardomsköksfönster hängde såna här snurror. De kunde vara röda, gröna eller gula ,på ena sidan. Och den andra var silver. De var gjorda i en sorts veckad tunn aluminium. Och de var fänsgslade att se p när de snurrade i de julliga fönstren. Värmen från elementen, gjorde att de snurrade.
Och som ni vet, så älskar jag ju också detta silvergarn, som jag hade turen att, finna på en loppis. Så mycket jag gjort med det.
Så varför inte ordna till såna här snurror själv då. Så här gjorde jag:
Virka en lm-länga, så lång som du önskar snurran.
( Den töjer sig lite, när du virkar st, så gör den lite kortare, prova en kortare bit att virka.)
V 1. Börja i 4:e maskan från nålen, och virka 2 st i varje lm varvet ut. Vänd.
V 2 . Virka 3 lm ( 1: st) virka en st i samma maska. Sen virkar du 2 st i varje st, vavet ut.
Många st blir det.
Och som ni vet, så älskar jag ju också detta silvergarn, som jag hade turen att, finna på en loppis. Så mycket jag gjort med det.
Så varför inte ordna till såna här snurror själv då. Så här gjorde jag:
Virka en lm-länga, så lång som du önskar snurran.
( Den töjer sig lite, när du virkar st, så gör den lite kortare, prova en kortare bit att virka.)
V 1. Börja i 4:e maskan från nålen, och virka 2 st i varje lm varvet ut. Vänd.
V 2 . Virka 3 lm ( 1: st) virka en st i samma maska. Sen virkar du 2 st i varje st, vavet ut.
Många st blir det.
Virka en stump eller sätt en tråd i övre änden, för att sätta fast i fönsters karm.
Klart
Klart
Så här hängde de den sista julen. Kanske hamnar de i köksfönstret nästa år. Lite glittrigt som gnistrar, då snön uteblev.
Men nu har snön kommit, Kanske 1,5 dm, och även kyla. En par veckor nu som legat mellan -5 till - 15 grader. Ljust och fint blir det.
Men nu är det dags att ta tag i annat. Virknålen är en ständigt närvarande vän här. Så håll ut, kanske kommer nytt inlägg inom kort :)
Men nu är det dags att ta tag i annat. Virknålen är en ständigt närvarande vän här. Så håll ut, kanske kommer nytt inlägg inom kort :)
Kram Eva B
Lite gammalt och nytt
Hej!
Ja, jag har varit i gamla papper och kikat. Min gammelmormor hade en klippbok, hon flitigt fyllde med sånt hon fann värdefullt. I fredags var jag och gubben, till min Mormoster och Lilla gubben. Och tänk, jag tror aldrig orden sinar. Det finns så många frågor och en massa härliga historier, ur deras, aldrig sinande förråd, av minnen. Ja, jag verkligen älskar att höra på. Och så blädrades det i klippboken. Och vet ni hur mycket svar man kan få i en " grattis på 60-årsdagen" annons? Är den från tidningen, skrivs det ju en hel liten levnadshistoria. Och jag kan få en berättelse om de gamlas liv från då, när de verkade och levde. I tidigt 1900-tal, hade vi en annfader ( gammelmormors pappa )som gick i pension från sin anställning som indelt soldat. Och visst känns det nästan som man hamnar i Raskens äventyr. Så har ni gamla ( förlåt Mormoster ;) ) släktingar, så lyssna till deras historier. En dag finns de historierna i glömskans land, och vi förbannar oss, att vi inte tog oss stunder att lyssna.
Även gamla kort, där jag kan få år, namn och ort, känns som den finaste skatt. Jag ska "bygga " en egen släkthistoria genom detta. Från säkra källor. Så lyssna, ta med era gamlingar på turer i släktens fotspår. För så mycket underbart det finns att höra. Och hyssen får man också med i paketet.
Här nedanför har jag tagit kort på "Fristads måttabell" från förr. Och om ni ser på första bilden, och den högra texten, så ser ni hur man skulle gå till väga, för att få rätt storlek. Kanske nått att ta efter i dagens textilindustri. För hur svårt har det inte blivit att hitta rätt i bland alla klädstorlekar? Ja, kanske har man formats om, med åren. Ungefär som en plastbunke i diskmaskinen. Det har liksom blivit lite utarmat material, som sjunker sakta men säkert, från sitt ursprungsläge.
Och här har jag virkat ett på "välling till kvällen" strumpor. Såg en bild på ett par virkade ugglestrumpor, som jag genast måste testa. Inget mönster fanns. Så jag fick ta fram luppen och fingranska bilden. Jag stickade den sista biten på strumpan i resår, så den skulle sitta uppe, bättre.När strumpan var färdigvirkad, såg jag att det var katten Tipex ( Elviras gosekatt, levande) som ville finnas här. Så det fick bli "kattstrumpor i stället. Jag hoppas hon har stor användning för dem, när det ska nattas
Och som ni vet, så har jag ju varit i ett svårt mössträsk. Ja inte levande möss, för då hade jag svimmat. Men mössor i massor har det blivit. Ugglemössan blev så populär, att jag fick virka en till. Så denna blev grön med redigt trötta ögon. Fast Maja hade redan bestämt att den förra ugglemössan som är rosa, den var hennes. Så denna fick bli Alvas. Ja, de älskar dem verkligen.
Vi var till dem en stund på förmiddagen igår. Och livat var det. De skrattade och lekte. SÅ härligt att se vilken betydelse de har för varandra, dessa härliga små tvillingar. Och hur mycket de bryr sej om varandra. Är en ledsen, kommer den andre med snuttisen och nappen. Sen fick det bli en läs och sångstund. Och de satt som ljus på var sin sida och lyssnade. Och allt jag frågde om i färg, var lila för Maja. Ja, hon fullkomligt älskar lila. Så vi får se om det finns nått lila garn i gömmorna här.
Och av Elvira har jag fått en beställning på långstrumpor. Så de har fått följa med i Vasaloppets spår. Åkarna hade det tugnt idag. Så jag skulle väl inte vara sämre jag, till att slita. Jag skickade runt möblemanget i pysselrummet, och stöka om. Så nu har jag fått mej en liten skrivhörna, där jag och datorn, kan leva vårt egna liv.
Nä nu ska jag inte trötta ut er. Jag har mer att göra. Men rätt som det är, så kommer det ett nytt inlägg. Men fram till dess hoppas jag att ni tar vara på varje stund, och njuter av det som finns att må gott av. Se dej bara omkring, det finns överallt
Kram så länge
Eva B
Från förr till nu. Vad är det i mitt smör
Hej!
Så äntligen fick jag ändan ur vagnenen, och testa livet från förr. Ja, jag satt inte på kökssoffan med en smörkärnare. Jag använde hushållsassistenten. Har pratat, och pratar mycket med min mormoster, om hur det gick till förr. Då togs ju allt tillvara. Grädden kunde ibland ha surnat lite, då det inte fanns kylskåp eller annan kylmöjlighet, än just vinterns temperatur. Så gräddfilen kunde väl tänkas vara en bit i närheten av deras dåtida "sura " grädde, tror jag. Jag ville i a f testa detta. Grädden och filen gav 6 dl vätska att "leka" med. I bunken på assistenten och på med eldrivningen.
Efter ca 25 minuter, på effekt 2 hade det feta separerat sej från kärnmjölken. Jag tänkte inte längre än att sätta silen över slasken och hällde i smöret. Kärnmjöljken föll i glömskans land. Tokigt av mej. Men smöret ska ju "tvättas". Så tillfälle till mer restprodukt kom. Och detta tog jag tillvara i en bunke. Blir ju alldeles utmärkt, till gubbens brödbak. Allt kan tas tillvara. Efter 5 tvättar i assistenten med smörklimpen valsandes i ca 1.5 dl vatten, varje gång, var smöret klart. Under resans gång tillsatte jag nån nypa salt, som fick komma in i smöret menas det tvättades. Och jisses vad gott det blev.
Av 6 dl vätska ( grädde och gräddfil) fick jag ut ca 175 gram smör. Detta kostade i råmaterial 20 :-.Så det blir inget billigt smör, men attan så gott.
Gubben provade samma resa igår. Fast han använde 5 dl ren 40%-ig grädde. Det gav 200 gram rent smör. Råmaterialet gick på ca 18:-
Billigast blir det om man gör det på 1 liter grädde. Då blir priset ca 36 :- för ca 400 gram smör. Men vi är väldigt högt jämnfört med smörpriset som är på 28 -30:- / 500 gram.
Men otroligt roligt att gå igenom processen.
Längst ner på detta inlägg, har jag länkat till ett recept jag har hittat en sida. Testa, för visst är det roligt att veta vad som finns i det man äter.
Här är min smörprocess igång, efter att kärnmjölken är borthäld.
Och här är den färditvättade smörklimpen.
Här är "tvättvattnet" som blev efter 5 tvättar. Ca 8-9 dl vatten. Det kommer att hamna i kvällens brödbak. Och nästa gång ska jag naturligtvis spar kärnmjölken. Hua, vad dumt det kan bli.
Och här är gubbens 200 gramsklimp med enbart 5 dl grädde. Finaste smöret på det Skavianska hemmet
Ja, detta var väl ett handarbete som hette duga. Det kommer göras fler gånger. Och vet ni, jag räknar och kikar på pris hela tiden. Inte för att jag är snål, utan för att man kan spara så mycket på att vara lite prismedveten. Och nästa gång jag ser att det är kort datum på grädde, då slår jag till och laddar upp. I regel är det halva priset då. Så en 400grammare med smör kan kosta 18 kronor. Och det är väl ett lyxigt pris, för ett hantverk, som ger en härlig känsla på morgonmackan eller i stekpannan. Sånt gillar jag. Testa gärna. Länken får ni här:
http://xn--kkschefen-07a.se/index.php/mat-a-recept/tillbehoer/712-kaerna-eget-smoer
Och snart ses vi igen. Jag har inte slutat handarbeta, även om jag jobbar mer än 100 % just för tillfället. Nä, en liten lur i soffan, så valsar spetor och krokar igen. Så härligt med handarbete. Kram vi ses snart igen
Eva B
Julklappar och juleljus
Juleljus och paket, börjar nu ta form. Fast ljus har det bara blivit dessa två, än så länge. Men paketen som nästan känns som från förr, är fyllda av enbart hemgjorda saker i år. Hoppas alla blir nöjda :) Tur att jag hållit på som jag gjort, med handarbetet. För i Tisdags fick jag ett samtal från förre arbetsgivaren. Man undrade om jag ville komma in och jobba fulltid tills jul. Gissa om jag blev glad ? Och vad jag for omkring. Så roligt att va tillbaks igen. Meeeeeeeeen jag har haft den underbaraste ledighet jag kunnat önska mej. Inte en dag av leda eller tristess. Har en underbar sambo, sen 31 år, som gett mej allt utrymme jag behövt. Så det har varit en fantastisk tid. Vill inte byta bort denna tid för nått i världen. En riktigt "laddapå" tid. Och jag behöver och kräver inte så mycket. Har ett härligt intresse och landet och huset och hönor och hund och sambo som finns här. Att vakna på morgon och bara vara och känna hur jag vill ha min dag, och att vara nöjd när kvällen kommer, kan det vara bättre? Nä, och gubben har gjort som han känner och orkar. Och det gemensamma bokslutet är stort pluss på "laddapå" kontot. Och inte blev jag ledsen när samtalet om jobb kom heller. Nu kör jag där några veckor, sen löser det sig igen.
Nä nu ska vi se vad jag gjort i helgen som gått:
Här är ena sidan av ljus nummer ett för året. Decopagad av servett med decopagelack. Har sett att någon bara värmt ljuset med hårfön och sen satt dit bilden. Men jag kan bara genom att lacka fast det. Och det blir väldigt bra det också.
Här är andera sidan av ljus ett. Tomte och silvriga snöflingor.
Och ljus två, har fått ett par tomtar på besök. På ena sidan visas en större tomte.
Och på andra sitter en liten rackare på grankulan
Jösses, detta ljus hade tre sidor. Men på den snöar det och står Merry Christmas.
.Och snart kommer tomten i egen hög person. Så jag bestämde mej för att hjälpa honom lite på traven. De underbart fina tagsen, kommer från en sida på fejjan " Madeleines Digitala Vintagebilder". Jag är fullkomligt kär i hennes fina nostalgiska vintagebilder. Hon är fantastisk på det hon gör. Jag har skrivit ut bilderna och limmat upp dem på en styvare papp, håltagit för snöre och haft på glitterlim på små detaljer, för att få till lite lite till. Men de är så fantastiskt vackra som de är. Så alla julklappar kommer att prydas av dessa fina tagsen. Och med det bruna omslagspappret. Jag gillar verkligen det gamla i denna känslan. Känns nästan som när Kajsa Kavat fick sitt paket av mormor, då en gång för länge sedan.
Nä nu blir det ett litet samtal till en av de bästa människorna jag känner. Ja, hon har alltid en liten bit att ge av sig själv, även de dagar hon inte känner så själv. Idag har hon meddelat stora kliv i världen, så nu får det bli lite bidrag till Telias konto.
Men jag tror nog jag hinner att pyssla lite senare också. Kram till er
Eva B
Stök och städ, ordning och reda, julpynt o deg, och alla små hönor
Jaa, så här såg det ut nästan hela dan igår. Jag har ääääääääntligen tagit tag i mina mönster jag samlat sen jag var en liten tjej. Mormor väckte mitt intresse. Och då, för 40 år sen var det inte lika lätt att hitta mönster. Från den familj jag kommer fanns inget överflöd, utan det grejades och gjordes med de förutsättningar och medel som fanns. När det kom en bunte ärvda veckotidningar, då var mitt redan väckta intresse för handarbete, tänt. Och då, fanns det verkligen bilagor av virkat och stickat i många tidningar. Jag var under en lång tid, utanför drogen handarbete. Min mormor gick bort för ca 20 år sen. Och det tog udden av vårt gemensamma intresse. Men jag slängde aldrig mina mönster. När ungarna var små prenumererade jag också på en handarbetstidning. Och med hjälp av den och en mycket duktig hantverkande granne växtes intresset så sakta igen. Då var det sömnad. Ett sätt att dryga ut kassan, då det inte altid fanns råd ( nästan aldrig) att köpa kläder. Och jag är glad över det jag kan idag, på tvingad och viljans väg. Mest vilja. För frågorna var många hur ungarna kunde ha så många fina kläder. det var en sporre i sej. Men när skolan började gick inte det konceptet längre. Men jag älskar att virka och sticka.
Nåväl, stöket i vårt härliga vardagsrum ( mitt pysselrum) har blivit en oas och bästa platsen på jorden, för mej. Och vänner trivs där också. Och i går kväll stod alla pärmar, snyggt uppradade i hyllan igen. Dagen idag har jag ägnat åt att skriva ut Maddis underbara bilder i nostalgisk stil. Och naturligtvis är det ordentligt insatta i sin pärm. Ordning på torpet <3
Här är min oas och härligaste plats på denna jord. Kan skatta mej lycklig över att efter många år få våra ytor i huset att ha en fullt funktioell tanke. Har många år haft vardagsrummet, för att enbart kika på tv,i. Och det tittade jag helst på i köket. Så det var gubben som satt här några stunder på kvällen. Nu blir det att vi äter, fikar, umgås med folk, handarbetar och lever här så många timmar varje dag. Min bästa plats på jorden <3 Min favoritplats är den närmre delen av soffan. Där ser jag ut, när det är busväder, tv är rakt framför. Så härligt att se årstiders skiftningar och dra den hemvävda ullfilten ( på ryggstödet) över benen, när det känns lite kyligt.
Eftersom vår grabb med familj kommer i jul, och blir här nån vecka, så kommer de nog inte att klä nån gran hemmavid. Så här har jag korgar med saker som Elvira ska få klä granen med här hos oss den 23 december. Två tomtar har jag gjort i år, men de tre andra är gjorda av mej och mormor för 30 år sen. Så mormor finns med oss varje jul. Paketen gjorde jag också när våra ungar var små. Bara en bit frigolit som är klätt med rött papper med små guldstjärnor på. Och ett guldband att hänga upp dem med. Så de har varit med i många år också
Och här har jag laddat på med en hemmaknödd pepparkaksdeg. Bästa vännen kommer i morgon och vi ska baka lite, tänkte vi. Ja, kanske bir det en stund i soffan också, och en massa skratt. Så i arla morgonstund dyker hon upp. Det ska bli så mysigt. Bara vi är lugna med provsmakningen av dessa kakor. För man vet ju att denna kryddiga deg kan sätta fart på den lugnaste mage.
Och här är August. Stoltaste tuppen i gården. Han blev kung över två äldre hönor i dag igen. Nu har han sju vackra flickor i en ring. Vi trodde det skulle bli ett herrans rangpådrag bland hönorna. Men August skötte detta exemplariskt. Han valsade runt och stilade sig med vingen nerfäld för att imponera på de nya medlemmarna av Skavenskogens lugna vrå. Han kucklade och pratade och svassade runt de nya. Så de gamla förstod att de inte skulle bråka. Gentlemannatuppen August har visat sin kraft i gården och vi är så glada att det gick bra för de nya :)
Här är de fem gamla hönorna och August. Bilden är tagen innan de nya anlänt. Han är så snäll, den ståtliga August. Så där ja, då kan jag fortsätta med mitt, i min lilla vrå. Jag hoppas ni inte sliter ihjäl er inför julen. Den kommer ändå. Och det är då vi ska umgås och må gott, inte somna i soffan eller ha ont. Må gott för vi ses snart igen Kram Eva B
Lite till hemmet och till en vän på virkcafét
Se där ja, lite hönor på gården igen. Åh, om ni visste hur många timmar jag har lagt ner på att bara sitta och titta på våra nya familjemedlemmar. De är alla födda i maj, så inom nån månad kanske vi har gyllengula äggulor
i stekpannan. Så härligt att sitta och kika på dem. Och inte är det helt fel att jag faktiskt har kostat på mej en ledighet som kallas duga. Med det maximalt finaste väder jag kan önska. Det är mycket som är alldeles fantastiskt bra. Tuppen och hans 5 hönor heter : August & Lotta, Titti, Kommandoran,Snövit, och den sista hönan har vi inte hittat nått bra namn till än. Så hon får heta Murklan så länge. Hon är mörk i fjäderdräkt och på benen. Så äntligen är det fint i hönsgården och området omkring har blivit rensat från sly. Och den stora vedhögen har blivit instplad i vedbodar. Även växthuset har kommit på plats. Och det är många morgnar vi suttit där och ätit frukost. Det är där de allra första solstrålarna når på morgonen. Guldstart
,,,,
På virkcafét hade en tjej som råkat ut för en trafikolycka, en fråga om nån kunde hjälpa henne virka rutor till en filt hon önskade sej. Efter trafikolyckan ( de gick bra för hene och familjen ) har hon svårt att sitta längre stunder. Hon kände att hon aldrig skulle få till en filt. Och jag har stunder och älskar att handarbeta. Så ner med lådan av restgarner och virka så virknålen glödde. Det blev 34 rutor i helgen, som skickades till henne i måndags. Hon har fått en del rutor av andra också. Mina har inte kommit fram ännu. Jag hoppas hon blir glad :)
Och innegrejen nu, på stickcafét är egengjorda disktrasor. Så himla goa. Luktar inte skunk som de vanliga vetex gör. Och bara koka den emellan åt, skölja med lite tvättmedel och rent vatten och vips så har man en fräch trasa igen. Man sy´tickar i ren bomull eller lin och lägger upp ca 40 maskor. Sen väljer man det mönster man vill ha. Enkelt och väääääldiogt praktiskt.
Även den sista Boleron har blivit klar till arbetskompisen. Den blev levererad i dag. Hon blev jättenöjd. Den andre Boleron fick jag ta hem igen och minska ner. Jag och ögonmått. Men tur det var åt det hållet. Är ju alltid lättae att dra upp, än virka på. Möntret är avläst från en gammal bolero, så mönstret är nerskrivet och en prototyp finns för ev. kommande aspiranter
Har även blivit lycklig ägare till 2 provdockor av storlek barn . Jag är mer än nöjd. Och om ni undrar vad jag håller på med, är ju sällan det blir inlägg här. Så kan jag säga att julklappstillverkningen är i full gång. Inget man hänger ut här. I a f inte föränn efter jul :) Nä, nu vankas lite målning på lillstugan. Vi ses snart igen <3
Kram Eva
,
Bollero från långt tillbaka i tiden
Ja, nu var det ett tag sen igen som jag var här. Har börjat på nytt jobb, och det är 5 veckor kvar på vikariatet. Sen får man se vad som händer. Det löser sig nog. Finns ju lite gammalt och lite nytt att plocka tag i, så det ger sej, när den tiden kommer. Ja, det har sannerligen vart mycket att lära den tid jag varit där. Vissa kvällar har jag bara slocknat här. Och väldigt lite handarbete har det blivit gjort.
Men denna bollero fick jag med mej från mitt föregående jobb, för att klura ut hur den är gjord. Ja, det var inte denna jag fick med, utan en annan, i ett tungt mörkt glittrigt garn. Fast mjuk och behaglig. Tjejen som hade den, har lånat den av en vän, som i sin tur ärvt den av sim farmor, som inte längre finns i livet. Denna arbetskamrat frågade om det var svårt att lista ut hur den var gjord. Jag tog med Bolleron hem, och började systematiskt gå igenom den, varv för varv. Nä det var inga konstigheter, och jag skrev upp ungefär hur den var gjord. Och här är den. Klar, men med helt fel garn Jag har tagit något mjukt stickgarn av ungefär samma tjocklek som orginalet. Men det kan ju inte bli ett sånt vackert fall, som det blev med orginalgarnet. I båda sidorna är det virkat, så att det bildar en höger- och en vänsterärm. Så den ligger fint på.
Men jag sa till hon som lånat den, det tuffaste blir nog att hitta ett garn som gör den rättvis mot orginalet. Men hon är ute och letar och jag kan gladerligen ta itu med nästa projekt. Vad det blir får tiden utvisa. Några jobb ligger här och väntar på att få bli färdiga. Så snart kanske det dyker upp nått nytt. Men först måste jag bli kvitt meín envetna förkylning, så det blir som det ska va igen.
Ha det gott så länge i den kalla snöiga mars månad, så se vi snart igen
Kram Eva B
Göra egna pärlor
Ingen brist på sysselsättning, om man vill göra nått. Här är egenhändigt gjorda pärlor av reklam. Jaa, man tar ett papper som är kraftigare, typ fronten på en reklamkatalog, och är det färger så kan det bli såna här fina julpärlor. Man skär långa trekanter, uppifrån och ner på ett A4 papper. Man väljer hur bred pärlorna ska bli. Jag tog ett mått på 2 cm där det är som bredast. Och skär upp mot en topp. Det blir som en lång smal 3 kant. Sen tar man en smal sticka, och börjar rulla hårt hårt tills man rullat upp hela trekanten. Den sista fliken får en liten limskvätt. Limstift går oxå bra. Så limmarman och håller ihop. När det torkat, ca 10 sekunder, så trär man av pärlan från stickan. Man kan göra så många man vill. Sen när dessa är klara trär jag upp flera pärlor på en sticka igen och lackar dem med hobbylack. Den torkar ganska snabbt. Och bara fantasin och brist på katalogpärmar och färggranna papper, sätter stopp för skapandet. Och vem lider brist på reklam? Och inte är de färglösa heller. Så bara jag själv sätter gränser för det jag vill göra. Och håll med om att de blir fina. Dessa har jag lackat bara en gång. Kanske tar jag ett eller ett par lager till.Och när man sen gör armband eller halssmycket kan man blanda med köpepärlor och dessa. Tror det blir väldigt fint. Ja, det var vad jag hade i dag. Men tro inte att jag sitter med armarna i kors. Möjligen att jag gör det bara för att det är fler än en grej jag vill göra. Idag är min sista ledighet. Och det är dags att stå i beredskap för inkommande jobb. Men stunder till handarbete, det finns det lie varje dag. Så vi ses snart igen
Kram Eva B
Nu är det jul Virkade kakor till Bergatrollen
Ja, igår var det julafton Oj så mysig den var. Även om mina ungar var 35 mil ifrån oss, så gick det bra, även om det var tomt. Bergatrollen har hunnit bli 13,5 månader och går och grejar hela tiden. och är med i allt som händer. Och är så nyfikna på livet. Jag virkade detta kakfat och även bullar lussekatter cupecaces tårtbit prinsessbakelse rulltårta och dammsugare till dem. De fick ett kök och bakmaskin och kylskåp av tomten. Så naturligtvis måste de ha fikaböd i sitt kök. Ja, har de en mamma som älskar att baka, så måste ju de ocks få chansen :) Älskade ungar. Ja de fick verkligen mycket och härliga julklappar. Mest stickat från mej, min höst har nästan enbart bestått av stickning och denna virkning. Men det är så roligt när det är så uppskattat. Min lilla Elvira i Kalmar fick strumpor pulka och kläder. Så jag hoppas det blir goa snödagar för henne, och muýcket pulkaåkning. Och kanske har vi turen att få se dem i början av nästa år. Vi håller tummarna för det och att väglaget är snällt. Nä, nu ska jag göra klart min brors strumpor, så han blir varm och go om fötterna. Men lite har ju blivit gjort i höst. Så nya inlägg kommer snart igen
Kram så länge
Fatet är gjort fritt ur huvudet, så jag kan inte ge nån mönsterlänk. Men ni får gärna virka av bilden. Fantasin sätter gränser, så kör på. Släpp loss allt och virka för det vilda. Stärkt i 50% trälim och 50 % vatten :)
Kärleken till knappar och min farmor <3
Här är senaste tillskottet i mitt pysselrum. Jag fick köpa ett mindre parti av garn och knappar. Och dessa knappar satt jag och sorterade från 8 på morgonen till 22 på kvällen. Ja, jag har en svaghet, även för knappar. Det var en alldeles underbar samling som legat under många år, som fick se dagens ljus och även känna en hands värme :). Som liten, för ca 45 år sen, hade min morfars mor, en fin glasskål med lock till. I den hade hon sin lilla knappgömma. Och så fort mina 3-åriga ben orkade, sprang jag över gärdet hem till henne, och upp på kökssoffan. Farmor (som jag kallar henne då jag växt upp hos mormor o morfar, och således kallat dem mor och far) hade ett långt vackert grått hår, som prydligt satt i en knut i nacken. Ja, det är som i en saga, fast denna är sann :). Hon fanns alltid i köket och grejade. Och när jag kom hem till henne, så klättrade jag upp i kökssoffan, och ville ha den vackra skålen med knapparna i. Knappar förr, var ju en extra fin sak att förgylla sitt plagg på. Och farmor tog till vara knapparna , när kläderna gjort sitt. Då kunde de glädje änn en gång. Och det var många vackra knappar. Glas och metallknappar glänste om vartannat. Det var en fröjd för en liten flickas ögon. Älskade farmor somnade in, lugnt och stilla 1967, då var jag 4 år. Och hon gjorde ett starkt och hjärtligt intryck på den lilla lilla flickan. Och knappkärleken följer mej än i dag. Alla plagg som kasseras, tas knapparna ur och sparas för ett nytt uppdrag.
Så ni kan tro att lyckan, när frågan kom om jag ville köpa dessa fina knappar, var stor. Obesett, sa jag ja. Och jag är mycket nöjd. Mestadels var det plastknappar. Men många är så fina, som små konstverk. Och visst är de värda den finaste behandling. Det har de fått. Och ibland öppnar jag skåpet där de finns, och en varm tanke går till min farmor, som efter 45 år fortfarande ger mej så mycket. Är glad att jag fått ha henne , som så många andra fina knåpande och kämpande människor i mitt liv. Och vi måste förstå, vilket intryck vi gör på alla omkring oss, oavsett ålder eller relation. Undrar om farmor kan förstå vad hon gav mej, men jag vet <3
Kram Eva B
Stärkta korgar av virkade dukar
Dukmönster
Dukmönster
Dukmönster
Dukmönster
Korg med fot
Hej igen. Hur fina kan inte dukar bli om man väljer att ge dem en ny innebörd. Ja detta var roligt att göra. Hitta fram de finaste virkmönster du har och virka duken. Hitta sedan en lagom stor skål eller tallrik eller djupare fat, att forma runt. Glöm inte att klä formen med plastfolie före du börjar stärka dem. Kolla av noga så att duken ligger i mitten av formen, så den blir jämn runt om.
Stärkningen är gjord av 50% vanligt hederligt trälim ( ej puleritan som är ett trälim som ska tillsättas med vatten för att expandera) och 50% vatten. Detta blir till en mjölk som du doppar hela duken i. Vrid eller dra ur överflödet av limmet och forma duken på din form. Låt stå ett dygn att torka. Känns den torr kan man justera lite för att finfixa den sista justeringen. Men var noga i första skedet.
Sen har du de finaste skålar man kan tänka sig. De går att använda till både brödfat och fruktfat. Men ska man ha nått som man är rädd färgar av sig, i, så kan man ju lägga i lite cellofanpapper. Vet inte hur man kan göra rent dem, men man får ta det varligt med kladd i dessa. Går säkert at ta en svamp med lite tvättmedel för att snygga till.
Men visst är de söta. Och det är roligt igen efter ca 25 år att virka "dukar"igen. Prova på. Man kan inte bli missnöjd. Kanske kan man göra en fin korg att ge bort i present, fylld med choklad och frukt insvept i papper. Eller som ett ytterkruksfodral, eller till en ljuslykta av vanligt cyinderglas. Ja, bara fantasin stoppar. Och jag har sparat mönster sen jag var liten flicka, runt 7-8 år. Då lärde min mormor mej att virka och sticka. Det blev många timmar runt köksbordet hemma hos oss. Och glad i hågen svävade jag genom skogen med stickor och virknål och garn, där min barndomsvän (och finaste vän än idag) stickade långa nätter igenom. Jag får plocka lite i de gamla skatterna av mönster, sen 40 år tillbaks i tiden och virka vidare.
Och för er som är intresserade av handarbete, så finns det en fantastisk sida på Facebook. Ett stick kaffe. Här kommer adressen: http://www.facebook.com/groups/125866200796666/
Och där finns jag också Underbar sida, med mycket inspiration och tips.
Kram så länge så ses vi snart igen
Eva B
Förra generationens pyssel
Jag har efter många år plockat fram min svärmors, eller om de är min mormors, virkade grytlappar. De är som små konstverk. Och det virkades såna här i massor. Jag har kanske ett 10tal här hemma. Och jag är så rädd om dem. Men jag vill ju gärna att de ska synas. Så kom jag på att jag får ha dem som underlägg till krukorna i köksfönstret. Då ser man dem. Och de är virkade som små blommor. Visst blev det ett fint vårfönster. Jag har mönster på såna här, men har inte kommit mej för att virka dem än, då det mest rör sig om att sticka barngrejer för tillfället.
Just det jag har ju gjort några mössor till sen sist. Då får jag ta och fotografera dem och putta in dem här. Snart kommer mitt lilla barnbarn, och då ska det lilla knyttet ha det varmt och gott. Vi ses snart
Kram Eva B
