Sommarlov hos oss
Så är då sommaren här. Vi har fått allt i väder som man kan önska.Kyla och överväldigande värme, hagel, regn och sol, storm och vindstilla. Ja, det är väl vad en sommar kan innehålla. Gäller bara att lägga fokus på det som går att göra ute, när väder tillåter.
1:a veckans semester är gjord. Och alldeles om nått dygn, kommer lilla Kalmarfamiljen hit igen för tredje gången denna sommar. Så roligt att de kunnat vara här så mycket. Denna gången stannar de lite längre. Och då måste det ju finnas att göra lite.
Sist de var här fann de det mycket intressant att gör utgrävningar i våra grus/jordhögar, efter ett fynd, när vi varit ute och grillat på annan plats. Det där med stenar är ju väldigt intressant. Att förstå att de har funnits i miljoner år, och kanske lämnar spår från den tiden, väckte intresset ändå mer.
Med regnkläder och spader, och våra jord- och stenhögar, finns massor att upptäcka. Stenarna dras fram till huset, där det tvättas noga, och tittas på. Så mycket fina stenar det finns.
Även på en promenad runt området, blev mina händer fulla av småsten. Som sen tvättades och lades i ett fat med vatten på trappan. På det sättet får man se sin samling, och även ge bina en möjlighet till ett ställe att dricka vatten på. Samla stenar och greja med vatten = lycka.
Men även vår gamla båt, som varit med under 25 år, har fått en sista uppgift i sitt långa liv. Den har fått en fin plats i trädgården. Och nu håller vi på att greja till den så det kan bli ett litet lekställe till ungarna. Kanske sover de där också, då det kommer finnas möjlighet. Men just nu, har taköverbyggnad på själva uteplatsen tagit form. Plåt som fanns här, plankor till stolpar, och senare sidoskydd, så kommer det att vara en utmärkt plats att leka på eller att vara ifred på.
Och då måste det ju finnas flaggor för att få bort de som inte är välkomna. Gammalt tyg från 20 år tillbaka fick bli själva flaggan. Mellanlägg fick bli döskallen. Bara att sätta mej vid tv och kika på Ernst, så gick det lätt som en plätt, att sy fast detaljerna på flaggorna.
Några överblivna brädlappar, får bli skyltar till området. Tuchpennor att skriva med. Jag försökte måla texten med färg. Men då hade man kunnat gå vilse
Och som de samlare vi är, så var det till att leta i lådorna. För rör av olika storlekar och bredder, finns i massor. Det gäller att hitta rör som passar i varandra. Lite glapp gör inget. Där det glappar la jag dubbel rad med tjock tejp. Tejpen har även använts i början oh sluten på rören, för att ge den där kikarkänslan. Sen tejpade jag över den tjocka tejpen med svart eltejp. Gubben spraylackade med svart sprayfärg. och upphöjningarna är sprayade med guldfärg
Här ligger båten och väntar på sina matroser. Vi fick möbler av grannen, som de skulle slänga. Dessa passade ju utmärkt till ungarnas utgrävningar och lek. Tältet som blåste sönder stagen på en dag, har fått bli en en lekplats att sitta och greja med det de gilla....vatten stenar och att bara vara. Och den lilla skottskärran, som också kom från grannarna, får hjälpa dem i deras slit med stenar och annat.
Och menas farfar håller på med det sista på båte, ska jag ge mej upp bland tomtar och bös. Kanske finns det några dynor att sy om till sätena i båten. Ja, en liten inredningsbild får väl komma, den dag det är färdigt. Tills dess, ha det gott
Kram Eva
Värmande till behövande
Jag har haft en tid då jag mest suttit och handarbetat. Det har varit fantastiskt mycket att göra på jobbet. Och när dagen är slut och vi ser att vi fått ihop det som skull, så är det så skönt att sätta sej, och handarbeta när jag kommer hem. Nästan lite meditativt. Jag kan inte sticka under stolen, med att jag handarbetat hela tiden. Nä, stundtals så har jag suttit och....ja, sovit.
Idag är det ju vårdagjämning. Och efter en vinter som bjudit på litervis med blöt nederbörd, så kan jag säga att de solar som nu ritats på väderlekskartorna, är så efterlängtade. Hela helgen och även nästa vecka, ske ge oss denna efterlängtade och välbehövda sol. Och jag ska tvinga mej ut.
Idag tog jag en timmas flexledigt, och styrde färden hemmåt, redan vid 14:00. Ingen var hemma. Jag värmde en kopp kaffe, och tog med ut på verandan. Och jisses vad skönt det var.
Snart var gubben hemma, och tog tag i maten, som serverade där ute. Med mat i magen, kommer ovilkorligt matkoman. Men med ett lite knyck, ställdes ryggläget på stolen in, i en behaglig lutning. Jag hörde något om kaffe, sen hade jag slocknat. Jag vaknade av små ljud. Och där, alldeles utanför verandan, gick två rådjur och betade. Fåglarna flyger livligt runt sitt matbord.
Under en veckas tid har jag haft morgonsällskap, när jag kopplat loss bilen från motorvärmaren. För uppe på nocken har en koltrast legat och sjugit en vacker serenad av toner, mot nån vän där borta i skogen.
Ja, sånt kan få all virus att försvinna för en stund, i mitt huvud.
Jag och några vänninor har ju handarbetat till ett barnhem i Ukraina, under några år. Nu har vi fått tankar på att kunna bidra till något, närmare inpå. För faktum är ju, att det finns frusna själar även häromkring. Det finns de som inte äger något. Och vinter kommer ju ändå, oavsett status och liv. Även om inte vintrarna bidrar med snö, så kan det vara nog så kallt när nordan viner, och regn piskar. Vi ska försöka få ihop lite mössor, vantar och halsdukar och strumpor. Detta ska vi sen lämna till en fantastisk eldsjäl, i vårt område. Detta ska senare komma folket till del. Och förhoppningsvis kommer några händer, fötter och huvud frysa mindre nästa vinter.
Vi försöker träffas nån gång i månaden, eller oftare, och så ser vi vad vi får ihop.
Kanske har även du en eldsjäl, eller kanske du själv, i ditt område, som gladeligen skule vilja hjälpa de utsatta runt dej. Se vad det finns för möjligheter, om du har tid lust och ork. Man kanske har nån som kan skänka garn till ändamålet hos just dej. Eller så har loppisar garn att köpa billigt. Det bästa med detta är ju faktiskt att ens frenetiska handarbete värmer nån som tacksamt tar emot, samtidigt som man själv känner en stor glädje att få handarbeta och göra gott för andra. 7 mössor och ett par vantar har det blivit, än så länge.
Mössan sticka med rundsticka 4 och 120 maskor i en r och en a i 23 cm. Sen avmaskar jag 2 och 2 maskor, i 3 varv, och drar tråd igenom de maskor som blir kvar. Det blir en mössa, som är alldeles lagom att ha, utan uppvik.
Jag tar det garn jag har. Här är både mohair, ull och acryl.
Så vi stickar på. Tack för besöket, vi ses snart igen
Kram Eva
Egengjorda julklappar 2019
Som sagt Vi älskar julen. och med det får jag ju tillfälla att sitta i goa fåtöljen och bara handarbeta. Sockar är ett absolut måste. Och denna vinter har jag även fått till vantar, som jag inte trodde jag kunde sticka. Men trägen vinner. Mönstret till dem finns här
Strumporna är till bergatrollen
En mönsterpärm till ungarna var. Där finns mönster som man kan pärla. denna uggla är därifrån. Gjord av Greta
Och så de söta små Nussedockorna. De är gjorda av 6hörniga mormorsrutor. Och sen får fantasin flöda. Det finns en fb-sida, som man kan gå med i om man gillar att hålla på med sånt här. Den sidan hittar du här.
Nu drar jag mig ut mot fåtöljen igen, och laddar på med nya grejor.
julen 2019 del 2
Lördag morgon 21 december
Vad hade hänt i vardagsrummet? Ja, vi hade ju varit utelåsta ett par dagar från det, så vi visste ju inget. Men i går kväll när ungarna kom, då hittade de ett brev, i sitt rum. Elvira läste:
"Äntligen
Som vi har väntat. Vi har smugit och tassat omkring. För som ni vet är ju farfar uppe sent om natten, och farmor är tidig på morgonen. Ja, det blir inte många timmar för oss att smyga omkring i stugan. Ingen människa får ju se oss.
Men nu blir det bra dagar, då de alla är lediga . Då kan vi kan passa på och greja, och hitta på.
Men ni måste lova oss en sak. Vi vill att ni äter frukost först ordentligt, innan ni antar våra uppdrag. Och att ni hjälps åt med våra grejor. För vi ska ha kul. Vi älskar barn som skrattar och hjälper oss. Har ni lovat? Bra, tack. Vi vet vi ska få en härlig tid tillsammans.
1:a uppdraget
Oj vilken tid detta tog. Och tungt var det. Vi kan bara säga: Tror ni farmor och farfar städat överallt? Om de inte upptäckt detta, då vet vi att de missat detta stället….ja kanske till och med två ställen. Men det är mjuk och gott under fötterna. Mer säger vi inte. Ni hittar hahahahaha. Följ sen nästa ledtråd. Och ni gör det tillsammans, då lyckas ni bäst
Vi ses snart igen
Nissarna "
Och de hittade. Elvira och Greta fann nästa brev, under mattorna. Hon läser vidare:
"Ni hittade det. Vilket slit det var med allt det tunga. En av Nissarna fastnade när vi tejpade. Han har fortfarande en tejp på sin rock, på ryggen. Han får rulla sej i snön, om den kommer, så lossnar det nog.
Vi hoppas ni vill hjälpa oss att göra ett litet landskap här. Vi har sett i era lådor i sovrummet att det finns djur och staket där. Kan ni plocka fram det och bygga upp en liten härlig värld?
Vi tycker om att leka med sånt. Att finnas där med djur och hitta på en egen härlig värld. Eftersom vi är så små, så blir det som våran lilla värld. Precis så som ni har hemma hos mamma eller pappa.
Men nog fattas det nåt mer än djur? Var ska vi kunna ta skydd? Vi har förberett även detta. Inte lätt det heller. Hur många Nissar behövs för att greja till detta? Leta efter nästa ledtråd. Vi passade på när Farmor och Farfar sov. Tror inte de såg nått, för de är så kissenödiga på morgon att de bara ser toaletten Hahahahaha. Tillsammmans hittar ni
Vi ses snart igen
Nissarna"
Snart fann de vad de skulle, på paketet satt nästa brev:
"Ni är magiska. Ni är världens bästa på att hitta. Visst är de fina. Vet ni hur svårt det har varit att gömma undan dessa, så inte Farfar eldat upp dem? Han gillar ju att elda i pannan så det är varmt och gott. Men lite hann vi rädda undan. Kanske ni vill göra fler av något annat?
Men ytan på dem är inte så roliga kanske. Man kan ju tro att det är sommarstugor Hahahahaha. Men då är ju vi på nordpolen och ser till att julens lykta fortsätter lysa. Och grejar med allt som kommer inför nästa jul.
Så ett sista uppdra idag är:
Ni fixar till husen, så de blir så fina som ni och vi kan önska. När ni hittar detta, så kan ni börja. Kanske har Farmor och Farfar sett något de inte känner igen? Fråga dem. Och som ni vet blir det bäst när man hjälps åt. Och man gör som man vill, inget är fel. Vi tror på er. Åh, vad vi längtar tills allt är klart.
Vi ses snart igen
Nissarna"
Det var dags att leta igen. Och där, i farfars garderob fanns det. Elvira kämpar på och läser det sista för dagen:
Hittade ni själva? Ni är riktiga spanare. Röj av bordet i stora rummet, och sätt igång. Åh, så fint det kommer bli. Klippa och klistra på husen och kanske greja till några träd, göra egna staket också. Det ska bli så spännande inatt, och se vad ni gjort. Fast vem vet, kanske sitter vi någonstans i en gömd vrå, och ser er greja till detta. Tillsammans fixar vi allt, eller hur
Vi ses snart igen
Nissarna
Och allt detta pyssel med Nissestaden, tog oss hela dan. Klockan 21 på kvällen var vi redo att låta Nissarna få inviga området. Undrar om de kommer dit?
Nissarna hade även fått till en hopphage. Den har använts flitigt :)
Kram Eva
julen 2019
Julen är en lång härlig förberedelse. Det är så mysigt, när vi kan börja förbereda. Någon tycker vi börjar tidigt, när november snart tagit slut. Men.... jul är jul. Och för ungarna, så är det en magisk tid att möta.
Jag minns i min barndom, att även om medlen var små, och julklappar var det som vi kanske inte alltid fick, så var samvaron, det som präglade magin. Det kom folk från när och fjärran. Släkten möttes, med vänner och ungar i långa rader. Alla rum var upptagna av övernattande folk. Jag tror att det gav mest känsla, för vad julen var och är. Att ha de man älskar nära.
Och vi har ju våra ungar på 35 mils avstånd. Var annan jul, är de här på självaste aftonen. Och de andra åren får vi skjuta fram julen några dar. Då sitter jag och gubben, med ungarna på skype istället. Och allt fungerar. Jul för oss är när de är här.
Men det är lite pyssel och förberedelser innan. Stubben vid vår infart, är startskottet för att Nissarna har kommit. Då lyser det i fönstren på stubben. Och bestämt har de lämnat spår efter sig, trots att de är magiska. Det är också tillverkning av Nissebeställningar av sängar och kaminer och brasor. Rigga platser där de kan husera med sina små äventyr och belöningar till de små. Och att få till logistiken för att allt ska fungera. Så det finns verkligen att göra. Och det är lika roligt för oss som för ungarna.
Och tänk, Nissarna gillar återvunnet. Sängarna är gjorda av masonit från garaget. Täckena är från älskade mormoster Pippis vacker röda överkast. Öppna spisen har en vän gjort i si 3d-skrivare. Så himla fin och detaljrik. Kakelugnarna är gjorda av sprayburkar/ toapappsrullar/ spetsar från loppis/lim och färg och tunna metallplåtar.
Här starar julen hos oss, några månader innan Nissarna sätter sin prägel på hela vistelsen, för ungarna.
Snart startar julen, när ungarna kommit....vill du vara med? Vi ses snart igen då :)
Lite nostalgi, de små växer
Hej
Nu har sommaren visat sej från alla håll. Och denna sommaren är jag riktigt nöjd med. Allsköns väder. Och man har kunnat greja både ute och inne.
En dag fick vi till ett litet fiske, vid kusten. Huskocken har massor av fiskesaker. Men..... var då???? Så skulle vi fiska så fick det bli ett litet inköp av drag m.m.
Men fiskespö, det har vi. Känns nästan som vi skulle kunna få till en gärdsgård av fiskespö. Men vad hjälper det. Som att ha garaget fullt av bilar, utan varken batteri eller bensin. Ja, ni fattar.
Vi har fått lite träd, här vid huset. De fälldes och nu..... ett mastordontjobb att kapa kubbar, såga grenar, sortera, forsla bort. För det är även dags för det kommunala VA att dras in till veckan.
En tripp till barnbarnen, har avklarats. En härlig vecka, med mycket värme.
Just nu kampar vi med en massa ved. Men jag känner när det tar stopp. Då får symaskin och musik hålla lådan.
Ett önskemål om hårtofsar har kommit. Några små stuvbitar tyg finns, och lite lust att sy. Så roligt att se dessa komma tillbaks. Själv hade jag såna för ca 25 år sen. Allt går igen.
Nä, nu ska jag fortsätta med lite annat "hittepå". Men ha det gott i sommarsverige. vi ses snart igen
PS. Kan säga att färgerna inte är riktigt rättvisa. Men bara tjejerna blir nöjda, då är jag nöjd. DS
Nissetofflor, jag tror han blir glad
Nissetofflor......så fantastiskt söta. Och jag tror att Nisse kommer gilla dem alldeles otroligt mycket.
Så fint gjorda, av en arbetskamrat. Han har utgått från normalstora gammaldags trätofflor, minskat ner måtten, för att sen skriva ut dessa i 3d- skrivare. Och med ett material som är en blandning med trä i. De kommer passa helt perfekt i den lilla vrån, där Nissarna tar sitt fäste, om bara ett halvår.
Kanske tokigt att tänka på julen nu. Sommaren har ju precis visat att den finns där, alldeles bakom kröken. Trots att det är lite kyligt i vinden, så är vi snart där. Visst längtar man. Men visst är det lite mysigt att hitta de där små speciella sakerna, för att göra julen, till något speciellt för ungarna.
Ha det gott
Kram Eva B
Nisses lilla vrå, magi för ungarna
Ja se det snöar❄ En massa asphängen har släppt i från sig sina frö nu. Och det är bokstavligen drivor på vår gård. Det finns så mycket, att vägen utanför, har hjulspår efter bilarna. Så vad passar bra då, om inte lite jultema.
Vi pratade lite på jobbet, om Nissedörrar och tema runt det, inför julen. För den går att förlänga och göra magisk, hur länge som helst nästan.
Det bästa som finns, är att hänga med i ungarnas fantasi. Att starta en historia, som sen späds på efter hand.
Det är ju många som har en dörr för Nisse nu. Kanske några små tofflor. En liten luva som ligger vid dörren, när Nisse rusat ut.
Våra Nissar, fick även en liten gran med lite pynt i. På loppis hittade vi en liten väska, som vi fyllde med små paket. Julmattan är en grytlapp. Vi hittade även en fin tomtegrön köksmöbel, för dockskåp. Klart att Nissarna vill sitta en stund.
Det lilla blomsterarrangemanget på bordet är ett värmeljus, där jag satt i en plastblomma. Fönstret och dörren har gubben gjort. Och bakom rutan sitter en bild av en granskog. Det är Tomtar och Nissars hemliga skog.
Utanför huset, finns en egen liten Nissefarstu. Det var med stora funderingar, ungarna funderade hur de kom in. När de hittade farstun, då började en ny resa för dem. Historien om att ta sej genom väggen.Kanske hade de nån hemlig gång genom golvet.....ja, där fanns nog märken efter det.
Med ficklampor, började de söka spår i huset. Och snart hittade de både fotspår, och spår efter mat.
Varje morgon låg ett brev på det lilla bordet. Vi valde att ge ett litet paket, enkelt och inte så kostsamt. Men i brevet stod ledtrådar. Och de fick leta. Varje morgon samma iver, att få läsa nissarnas brev. Elvira på 7 år läste, menas den lilla Greta funderade och lyssnade spänt.
Alla de fantastiska historier som växte med tiden, var så roliga att lyssna på. Och är man som jag, lite lagom barnsligt förtjust i julen, så är det lätt att haka på deras historier, med nya frågor om varför och hur och när. Och de berättar mer och mer.
Och alla ungarna gjorde presenter till Nissarna och tomten.Matsalsbordet står alltid under deras vistelse här, fyllt med pysselgrejor. När presenterna var borta på morgonen, och ett nytt brev med nya uppdrag, låg på bordet, då var de med på noterna. Den lilla flickan, som då var 4 år, skrev sina bokstäver i ett brev till tomten. När vi frågade om hon kunde läsa det, då hände det...... en lång historia, som tagen ur en berättelse, flöt ur hennes huvud.
Jag tycker att julen ska vara full av magi för de små. Vår jul startar i o m första advent. Vi har inte massor av julsaker. Men det är framme, allt i julsaker från 1:a advent.
När de vid nyårdan skulle resa hem, lämnade också Nissarna huset. Men de lämnade inte bara tomhet och frågor. Nä, ett "hej då, vi ses snart igen" brev, hade de lämnat efter sej. Där tackade Nissarna för allt fint de fått och varit med om. Och om ungarna kikade upp mot himlen, på sin resa hem, och såg nån fara fram där, då skulle de vinka. För det kunde ju vara Nissarna....
Ja, det var så de skrev....
När jul är som bäst
Kram Eva B
Pyssel till Nissevrån
Hej
Ja, det pysslas vidare. Jag sitter och knåpar ihop stora mormorsrutor. Och stickar strumpor och handlesvärmare. Det är avkopplande och lagom vid tv. Men ute i köket håller huskocken på med sitt nya och alldeles fantastiska hantverk.
Papprullar och spetsar, stift och metall, och en stor skopa fantasi och färg, det ger resultat i Nisses nya kakelugn. De blir så fina. de med öppna luckor, kan man ha ett ledvärmeljus i. Inte mindre mysigt det .
Och som en liten piff för lille Nisse, så har det även tillkommit en liten vedhämtare, gjord av en aluminiumburk, med små stickor i.
Ja, han kan, den däringa huskocken
Menas våren kämpar på, kommer jag att sticka vidare med mina projekt. dessa är precis lagom i stunden. och lite nya sätt att hantera resåstickning har jag fått lärt mig också.
Vi ses snart igen
Kram Eva B
När julen lämnat stugan
Hej
Vilken jul vi haft. Underbar och så fylld av ungar och pyssel och lek och magi. Jag vill bara önska er ett riktigt gott nytt år.
Jag hoppas att avigheter och förtal ska fara dit pepparen växer. Och att vi i stället kan se till varandras kompetens och mänsklighet.
I jul fick jag bud om en ung människas bortgång. Både hastigt och fullkomligt oväntat, står jag där med beskedet för mina ögon. Jag vill inte tro att det är sant. Ofattbart och tungt att förstå och känna. Sån tomhet.
Jul för mig, är ungarnas magiska tid. Vi är några, som älskar att få till de där härliga stunder då vi ser att deras fantasi och önskningar fylls. Och deras historier kommer ur delar av våra berättelser, där de får fylla på med sina tankar. Och när jag ser dem, ser jag ett lyckognister i deras ögon. Någon lyssnar spänt, rusar till pysselbordet, skriver sina bokstäver och läser sen högt för oss, direkt ur sin fantastiska fantasi.
Inga julklappar eller pengar i världen, kan ge mer än dessa ungar. Så älskade och så underbara, med allt vad en unge innehåller.
Julen innebär också julklappar, många egengjorda, och några inköpta. Vill du se vad som pysslats med den jul som varit?Jag finns på facebook. Sök upp min sida och jag öppnar dörren till en värld där du och jag, delar med oss av handarbete och pyssel. Sidan är sluten, men är du pysslare, handarbetare, eller magisk och fyndig, då är du välkommen dit. Sök på "Pysselkorgen", där hantverkar vi tillsammans
Kram Eva B
Tant Sofia i den hårda världen
Hej
Ett år har snart gått. Och jag har längtat att kunna börja skriva här igen. Så mycket som händer, både tråkigt och sånt som är roligt. I skrivandets stund, sitter jag med foten i bandage. En liten operation är gjord, och om några veckor kan jag gå som vanligt igen. Så tacksam att vi har den vård som trots allt fungerar så bra, trots nerdragningar och pengabrist. Personalen är guld värd.
Men jag är tacksam över det liv jag lever. Jag har så fina människor omkring mig, alltid mat på bordet i ett varmt och kärleksfullt hem. Vännerna och min lilla fina familj är mitt liv. Och vi älskar när barnbarnen och ungarna kommer hem.
Jag kan inte sluta att uppskatta mitt liv, när jag ser och förstår att det finns de som inte har något. Jo, de har något, en stark tro på livet, fast det är hårt.
Jag är med i en grupp som handarbetar och samlar överflöd från det egna livet, för att ge en liten lättnad hos dem. De fantastiska människorna som är på plats, ser till att spridningen av insamlade kläder, hantverk och nödvändigheter kommer så många till del, som möjligt.
I o m gruppen kommer jag i "kontakt" med Tant Sophia. Hon påträffas på byns soptipp, samlande sopor för att överleva. En av de människor som hjälper på plats, skriver: ( jag har fått tillåtelse att lägga ut detta av denna fantastiska människan):
"Det var svårt att somna i natt. Jag tänkte på de krakar som går på soptippen utanför deras stad och letar mat och något varmt att ha på sig.
Mest ont gjorde det i hjärtat när jag såg en gammal dam .
Krökt rygg och med en käpp som hon gick och petade i soporna med.
Hon hade sockor på sig och badskor. En gammal sjal runt axlarna.
Jag frågade henne om hon inte hade någon mat alls.
….. lilla flicka min pension som är så liten räcker bara till de kommunala avgifterna, det är så svåra tider nu…..
Jag frågade om hon kunde stanna c.a 20 min till så skulle jag komma i gen.
Vi var tvungna att åka fem gånger med sopor till soptippen.
Jag plockade i hop en vinterjacka efter min egen mamma som gick bort för fem år sedan,
raggsockor ett par läderstövlar med fårskinn inuti. mössa en varm tröja och två varma sjalar.
Sedan plockade vi ihop mat i en kasse, bröd, smör, kompott, gurka, tepåsar, socker m.m.
Kvinnan var kvar när vi kom, jag var rädd att hon hade gått därifrån,
Jag gav henne det som vi hade plockat i hop och vi frågade om vi kunde köra henne hem.
Det var en bra bit bort hon bodde i ett ruckel.
Vi frågade om hon hade gått hela vägen till soptippen och det gör hon varje dag sa hon.
En kvinna som har jobbat i hela sitt liv, har mist sina barn och sin man i sjukdomar går på soptippen för att överleva.
Hon var djup tacksam över det hon fick och idag ska jag åka med en filt och ett tjockt täckte till henne.
Vi kommer att titta till henne med jämna mellanrum och hjälpa henne så gott vi kan.
Fy vad jag mådde dåligt när jag kom hem .
Jag kunde inte somna och har vaknat flera gånger i natt och tänkt på henne.
Jag tar inga bilder på varken de fattiga barnen eller de äldre.
Det är ingen attraktion och de har det svårt som det är
Tant Sofia är 80 år ."
Och det är bara en, av många svåra livsöden som kantar vägen. Vi kan göra vad vi kan. Möjligheter att bidra med vårt överflöd av kläder och annat som bara finns i våra liv. Kylan kommer, och de hus som många bor i är både dragiga och svåra att hålla kvar värmen i. Ved och gas är lyx.
Galor för insamlingar i all ära, men här kan vi följa vägen för de gåvor som så många försöker få ihop. Och att kunna bidra utan att stora delar går till förvaltare eller andra kostnadstyngande hanteringar, känns fantastiskt.
Jag stickar mycket. Vänner önskar och jag är glad att handarbeta. Ibland passar sakerna mindre bra. Då är det ju helt fantastiskt att jag kan skicka det vidare. Inget blir liggande, eller slängt. Ett ekosystem som gagnar i flera led.
Den lilla stugan får symbolisera den lilla gummans hem. Kanske är det förskönat. Jag vet bara av historien, att hon bor i ett rucket. Hon har fått hjälp att få tätat det. Och man har bjudit in henna att fira de stundande helgerna på det hem, som jag, och andra stickar till. Så underbart för henne och dem alla.
Så när julen kommer, så kommer jag vara, om möjligt, mer tacksam och lycklig för det jag har. Jag kommer krama mina barn och alla barnbarn, och finnas där för att alla ska få den fina upplevelse av livet, som vi alla vill ha. Vi har ett liv, det vill vi minnas med glädje, den dag vi själva sitter krumma på ett hem någonstans i världen. Ett hem som ger oss det vi vill ge alla <3 ett värdefullt liv <3 Var vi än befinner oss i livet
Kram Eva B
Julen 2017
Julen kom och julen gick. Och tomten kom på besök. Det var glada tjejer som mötte tomtens säckar. Något blyga men ändå framme hos honom, tog de nöjt emot vad som fanns i säcken. Så underbart med små liv när julen är här.
De gillar pyssel och samling runt bordet. Då sitter vi där och mojsar med lera eller målar eller pärlar. Ja det finns ju faktiskt mycket att greja med. Nått som Elvira önskat var lera med små kulor i. Hon har gjort denna fina regnbåge. Så härliga färger och så mycket roligt de hade med detta. När Bergatrollen kom besök, då blev det storpyssel och en massa skratt. Så mycket pyssel att det fick bli lite nyinvestering av mer lera. De gjorde bokstäver och bildade nya ord, genom att fixa runt de egentillverkade bokstäverna.
De gillar pyssel och samling runt bordet. Då sitter vi där och mojsar med lera eller målar eller pärlar. Ja det finns ju faktiskt mycket att greja med. Nått som Elvira önskat var lera med små kulor i. Hon har gjort denna fina regnbåge. Så härliga färger och så mycket roligt de hade med detta. När Bergatrollen kom besök, då blev det storpyssel och en massa skratt. Så mycket pyssel att det fick bli lite nyinvestering av mer lera. De gjorde bokstäver och bildade nya ord, genom att fixa runt de egentillverkade bokstäverna.
Ibland finns det ju en tendens till att när tomten suttit och skrockat och pratat och för allan del, delat ut paket, så tar julen liksom slut. Magin och väntan som ligger som ett glittermoln över de små, blir mer en stilla stund att greja med det som finns. Och det är ju gott det också. Men att få ställa till lite mer magi, det gillar vi.
Hos oss tappade tomten ett brev. Men som tur var, var det på rätt adress. Och när farfar läst innehållet, då började en ny liten resa i julens värld. Dags att ge oss ut i vinternatten och leta paket eller ledtråda. Elvira var fantastisk på att hitta svar på lapparna, och vi kunde bege oss vidare mot nästa paket. Till slut efter 30 minuters läsa, gissa, hitta svar, och vidare till nästa paket, så hittades slutmålet. Och tjejerna var så nöjda. Och Barbiehus med ljus och dockor och möbler. Dags för oss alla att hjälpas åt att få in det i huset hos oss.
Men var bor då alla Nissar? Gubben fick beställning av fönster och dörr för Nissehuset i vår gamla björkstubbe. Så fint det blev, och så mysigt det lös på kvällarna. Kanske kunde man ana en liten verksamhet där inne i dunkla ljuset. Bakom gardinerna och frosten fanns det kanske någon.
Observanta tittade de små genom rutorna. Men som vi sa" inte för nära, de kan bli rädda och gömma sej då ".
Så mysigt att ha dem nära
Stora tomteparaden, mot välbehövd vila, gick av stapeln. Full fart i trappan. Blev lite stökigt en stund, så de små Nissarna knapp hann med. Men smaling och ordning. Det lyckades i år också.
Vår gammelNisse Har varit med mej i 40 år. Han skötte insamlingen av dem alla, med beröm Utmärkt. Han var först upp på vinden. Sen la han sig ner och kikade utmed stegen och visslade " hej hå hej hå, hej hå, till vinden ska vi gå ". Och prydligt kom de sig hem, allihopa.
Här är nu tomt för tomtar och småfolk. Men tråden dansar mellan fingrarna de timmar jag sitter i fåtöljen. Och fast julen varit finns det mycket att göra, bara jag vill. Och det vill jag <3
Jag finns på facebook " Pysselkorgen" Kika in och säg hej <3
Kram Eva B
Kram Eva B
Jul igen
December......den månad på året som skapar så mycket längtan......så mycket murriga färger.....ljuva dofter.....härliga små ungars längtan och förväntan......vuxnas strävan att nå det magiska. För visst är det så, att vi gör en massa för att bevara vårt egna barndomsminne/sinne och ge det käraste vi har, det finaste vi kan ge. Därmed inte sagt att drivor av paket, är just det som kanske önskas mest. För min del, är det samlingen och närvaron av älskade nära och kära som är den största önskan och strävan. Hälsa på och bara vara i all värme, dofter och gnistrande ljus. Små fötter som larvar över golvet i tidig morgonstund för att mysa med farmor och farfar, förväntansfulla ögon och öron när tomten kanske kommer, härliga långfrukostar, god mat.
Jag önskar så mycket glädje och lugn för oss alla. Och att få va i den situation man önskar. För min önskan av hur julen ska vara, är inte allas önskan. Kämpa mot det man vill, och fånga tiden, stunderna och de kära omkring.
Det var länge sen jag skrev här. Och jag handarbetar all den stund jag inte jobbar. De flesta inlägg finns numera på min facebook-sida "Pysselkorgen".
Och julen ska glittra, lika så det jag handarbetar. Ett önskemål, ur en tanke, som inte jag är skapare av. Tanken, menar jag då. Jag ska gestalta tanken och önskan....... Vad det ska bli? Ja, i sinom tid, på Pysselkorgen på facebook, där kommer resultatet en dag inom en snar framtid att dyka upp. Jag tror det kommer bli fint. Rödaste rött, med glitter.....det vädras jul i det däringa ;)
Vill du veta? Du vet vart du ska söka
Kram Eva B
I ljuva sommartid
Hej
Så längesen jag skrev något här. Jag vill bara informera er om att jag inte har slutat handarbetat. Många saker har blivit gjorda. Men jag har en sida på Facebook också. Är du intresserad av nya inlägg så kika in där.... Vad heter jag? Sök på pysselkorgen, gör en förfrågan om inträde, så pysslar vi ihop <3 Välkommen dit :-) jag kommer även att lägga in här, men på Facebook blir det mer direkt. Kram Eva B

Virkat, det är så fint
Nu har hon gjort det igen. En alldeles underbart fin löpare med stora rosor. Finaste mormoster Pippi, 88 år är så noga med sitt handarbetande. Synen börjar svika, men hon kämpar med förstorningsglas och en kropp full med vilja. Och då blir det så här jättefint <3 Tack snälla du för alla fina saker du gjort för och till oss <3
Mönstret är från en virkbilaga ur en äldre veckotidning. Och då vet alla vad som gäller....... ingen delning av mönster.
I skrivandets stund är mormoster lite krasslig. Men en vistelse på sjukhus, penicilin och översyn så kommer krafterna åter. Den förkylning som gått i vinter var elak både mot unga och gamla. Och ibland hamnar den nånstans och biter sig kvar. Så gott att det finns medikamenter som kan avhjälpa sånt. Så en stor "kryapådej-kram " härliga mormoster.
Vi ses snart igen
Kram Eva B
Vi ses snart igen
Kram Eva B
Återbruk och andra användningsområden, än det tänkta :)
Hej
Ja nu är första etappen av tre, klart. Lapptäcke från en vänns mammas tyggömmor blev klart i torsdags. Och en baksida blev till av en flisfilt. Det ska bli två täcken till, till möblerna i hennes uterum. Gott att vira in sej i när man gärna vill sitta där i det ljusa härliga rummet, men det kanske kan bli en anings kyligt, sena kvällar.
Detta är bara gjort av enkla rutor ca 20 x 20 cm. sen kantat med en remsa från något tyg som ingått i täcket. Det största jobbet är nog när kanten skulle sys för hand, på baksidan.
Ja nu är första etappen av tre, klart. Lapptäcke från en vänns mammas tyggömmor blev klart i torsdags. Och en baksida blev till av en flisfilt. Det ska bli två täcken till, till möblerna i hennes uterum. Gott att vira in sej i när man gärna vill sitta där i det ljusa härliga rummet, men det kanske kan bli en anings kyligt, sena kvällar.
Detta är bara gjort av enkla rutor ca 20 x 20 cm. sen kantat med en remsa från något tyg som ingått i täcket. Det största jobbet är nog när kanten skulle sys för hand, på baksidan.
Här syns kantbandet.
Och baksidan med flisfilt och den handsydda delen av kanten
Och som tradition och en önskan, så ville huskocken ha ett ljus av servetter han köpt. I löndom satt jag i min vrå och decopagade det, lagom klart till påsken.
Och jag måste visa det senaste tillskottet av uppdatering av mitt redan så fina kök. Som av en händelse och en önskan sen många år om nya köksstolar.... dessa raringar sprang vi på, på loppisar. Och där de stod, sa de mig " det är vi som ska hjälpa er genom fika och middagar" Jaa, de blev så fina. Dynorna hade sett sina bästa dagar. Så en gardin från längesen som inte använts under många år, fick se sin glans dagar igen. Jag är så himla nöjd. Bara plocka bort det gamla, klippa till det nya, häfta fast, putsa upp stolträverket med teakolja, limma fast tassar under stolsbenen. Så nöjd. Det var det som saknades köket för komplett känsla. Och det blev de finaste stolarna, till en bråkdel av priset för nya, masstillverkade opersonliga stolar.
Med detta sagt, så kan jag bara önska er alla en alldeles härlig och fin påsk. Nu stormar vi rakt in i våren, med allt vad det innebär, med pollen, sol, värme, regn, åska, och mycket utevistelse i naturen. Vi ses snart igen
Kram Eva B
Kram Eva B
Virka, det är livet det :)
För länge sen, sisådär för 47 år sen, satt jag brevid min mormor. Det var där jag hittade koden till luftmaskor och fastmaskor och stolpar i olika valörer. Glädjen när jag hittade den, fann inga gränser. Och jag rusade till bästa vännen, med virknål och garn i högsta hugg. Sen dess har garn alltid varit en del av min terapi i livet. Så avkopplande, kreativt och skapande. Ibland blir det bara en test, som förtjänar ett liv i mörker. men ibland kan det också få en funktion.
Mormor var otroligt duktig med garn och stickor eller virknål. Och många var de, som fick ta del av hennes enorma intresse för just garn.
Stundtals har jag inte handarbetat, för ibland är det bara så. Men i nästa stund så poppar en idé upp. Ock garn finns ju.
Idag finns inte mormor vid min sida. Men hennes syster, älskade mormoster Pippi finns. Och hon har också koden till handarbetet. Jag ska säga att de fingrarna valsar frisk med virknålen. Hennes bevingade ord om att få hålla på med handarbete är : "du vill väl inte att jag ska bli tokig". Åh, nej, en tokig mormoster gör ingen lycklig, eller...... Ja, hur som helst, jag vågar inte prova på att skapa en tokig mormoster.
Så i takt med att saker jag tänkt få virka, hamnar i hennes flinka händer så blir det många fina saker. Ibland får vi slå våra "kloka" huvuden ihop. För hon tänker på sitt sätt, och jag har ju mitt huvud att ta hänsyn till. Ja, ingen av oss vill ju bli tokiga ;)
Mormor var otroligt duktig med garn och stickor eller virknål. Och många var de, som fick ta del av hennes enorma intresse för just garn.
Stundtals har jag inte handarbetat, för ibland är det bara så. Men i nästa stund så poppar en idé upp. Ock garn finns ju.
Idag finns inte mormor vid min sida. Men hennes syster, älskade mormoster Pippi finns. Och hon har också koden till handarbetet. Jag ska säga att de fingrarna valsar frisk med virknålen. Hennes bevingade ord om att få hålla på med handarbete är : "du vill väl inte att jag ska bli tokig". Åh, nej, en tokig mormoster gör ingen lycklig, eller...... Ja, hur som helst, jag vågar inte prova på att skapa en tokig mormoster.
Så i takt med att saker jag tänkt få virka, hamnar i hennes flinka händer så blir det många fina saker. Ibland får vi slå våra "kloka" huvuden ihop. För hon tänker på sitt sätt, och jag har ju mitt huvud att ta hänsyn till. Ja, ingen av oss vill ju bli tokiga ;)
Nu lagom till påsk har hon virkat klart allt detta. Ska tilläggas att hon nyss fyllt 88 år, och att synen börjar bråka med henne. Men jisses så fint det blev. Hon har virkat 2 stycken gardinkappor på 150 cm/st, 4 omtag och löpare till bordet. Ska tilläggas att de tavlor ni ser mellan fönstren också är gjorda av henne och hennes lille gubbe. Så köket blev i gammelrosa, till de i övrigt vita skåpen. Så fint, och jag är så glad. För det blev precis som min tanke. Så ingen av oss kommer bli tokiga ( i allafal p grund av detta fina jobb <3 )
En avslutande spetskant som jag hittade på, för att få en fin kant som blev lika lätt som resten av arbetet.
Gardinen hade ingen uppsättningskant. Även den kom till i efterhand.
Vår och sommarkök <3
En fin löpare med vacker rosslinga
Även vardagsrummet fick sej en löpare. Den ser ut som samma färg som i köket. Men denna är ceris, och helt underbart fin till det mörka träslaget
Nu kanske ni tror att jag släpper mormoster vind för våg efter detta, för att bli tokig? Nä, sån är inte jag. För har man hus, och världen skapar garn och jag har en uns inkomst.....ja då kommer det att finnas garn, och idéer. Och de flinka fingrarna håller på med något fint till vårt badrum. Men det får ni se en annan dag, för det är just nu i prosessens vagga. Ett litet samtal här om dan sa mig att det är i görandets stund. Så väl mött <3
Kram Eva B
Kram Eva B
Mandala madness, ett sätt att använda restgarn
Det är så roligt att virka detta. Mandala Madness, eller Sophies universe. Och det syns ju klart vilka färger som används här hemma. Det är många olika tekniker, och ibland funderar jag om jag ens kan klara vissa delar. För vissa varv är krångliga. Men det är bra med dessa jobb, för man har också tydliga bilder på hur man ska göra. Och varje del har sitt lilla kompendium.
Jag tycker de gör sig bra på ryggstödet på fåtöljen. Men man kan också ha dem som filt om man gör hela arbetet fullt ut. Eller om man som jag, väljer att sluta nånstans i mitten av jobbet, göra dem till kuddar. För det blir en fin struktur på de olika teknikerna. De första bilderna är på Mandala Madness, och länken till det arbetet finns här . Utifrån det får man sedan gå från steg 1-18. Man väljer att gå in på "read more" scrollar ner och väljer Svenska språket. Varje steg har ett antal varv men förklarande bilder och förklaringar på speciella maskor.
Här under är det första kompendiets varv som är virkade.
Här kommer nästa kompendiets kommande varv
Kompendie tre är här under:
Och hör har jag kommit till kompendie 4:
Här ligger Sophies Universe på ryggstödet. Mönster finns här. Den gjorde jag för något år sen. Den innehåller 21 kompendie. Jag slutade vid 6 -8 nånstans. Tycker den är fin i denna storlek. På sitsen ligger Mandala Madness. Jag tycker Mandalan är fin hela vägen ut så det är bara att virka på.
Här en liten närmare bild på Sophies Universe
Som många vet så gillar jag ju att hålla på med tråd i olika fasoner. Mitt jobb för tillfället, består i mycket kabel. Något som kanske inte kan jämnföras med just virkning. Men jag tror, att om man har lite handlag för handarbete med tråd, så gör det inte saken värre. Jag vill intala mej det, i alla fall. Ett omväxlande jobb, som stundtals känns som.... VA....vad är detta????? Det är i nyproduktion, och jag frågar mycket. Så förhoppningsvis så ska inga påbackningar hamna på mitt bord. Men som nån tänkande människa sagt nån gång..." har man inte gjort några fel, så har man inget gjort". Jag lever efter den filosofin, kämpar på med kablar, sladdar, tråd och därtill hörande verktyg, för att få till ett resultat. Och i dessa melodifestivaltider så säger jag...." Sverige, vi kommer att få ett reultat ". Tills dess....vi ses :)
Kram Eva B
Kram Eva B
Lite värmande, fuskolle och handledsvärmare
Ibland blir det alldeles speciella önskemål. Och att få sticka till någon som kan sticka det mesta, och har gjort så i 75 år, ja det är en ära som heter duga.
Denna härliga fuskolle är ett mönster från Pysselnetan, mönstret finns här. Jag har gjort enligt barnmönstret men ökat på varven vid kragen, för att passa en vuxen.
Och handledsvärmarna är eget mönster, av enklaste typ, och avslutning i tumhål och vid fingrarna, blev med virkat varv.
Jag, liksom hon, har svårt att göra till oss själva. Så menas hon virkar gardiner till mej, så knevlade jag ihop dessa till henne. Nu får vi hoppas att de värmer gott
Denna härliga fuskolle är ett mönster från Pysselnetan, mönstret finns här. Jag har gjort enligt barnmönstret men ökat på varven vid kragen, för att passa en vuxen.
Och handledsvärmarna är eget mönster, av enklaste typ, och avslutning i tumhål och vid fingrarna, blev med virkat varv.
Jag, liksom hon, har svårt att göra till oss själva. Så menas hon virkar gardiner till mej, så knevlade jag ihop dessa till henne. Nu får vi hoppas att de värmer gott
Och idag vaknade jag med kraft och mod att vända upp och ner på huset vårt. Så nu har vindar blåst i pyssl/vardagsrummet. Jag tror jag känner mej nöjd för denna gång.
Nu är det dags att ta tag i en bild som jag sett på nätet. Och som vanligt, funkar det, så kommer en bild.
Ha det gott så länge
Kram Eva B
Nu är det dags att ta tag i en bild som jag sett på nätet. Och som vanligt, funkar det, så kommer en bild.
Ha det gott så länge
Kram Eva B
Lapptäcke och lite brödbak
Hej
Konsten att göra ett lapptäcke, är att klippa sönder ett tyg i småbitar. Men inte enbart det. För det finns också en tanke bakom ett lapptäcke. Det kan vara minnen i ett tyg, från ens fornstora dagar. Eller fina sammstämda färgade och mönstrade tyger. Man kan få ihop 3d-effekter, eller vackra nya motiv. Fast det kan ju vara så enkelt som att bara ta tillvara det som redan finns.Ge det nytt liv och ha det ex.vis i ett uterum, minnas tyger, tillfällen, galenskap under tillverkning. Eller för att man bara vill mysa lite extra när inte värmen kommit eller att den är på väg. En halv bärkasse tygbitar har kommit till, ur en tid från någon annans produktiva liv. Och det är roligt att se hur det växer. Lite som att måla ( fast det kan inte jag ).
Konsten att göra ett lapptäcke, är att klippa sönder ett tyg i småbitar. Men inte enbart det. För det finns också en tanke bakom ett lapptäcke. Det kan vara minnen i ett tyg, från ens fornstora dagar. Eller fina sammstämda färgade och mönstrade tyger. Man kan få ihop 3d-effekter, eller vackra nya motiv. Fast det kan ju vara så enkelt som att bara ta tillvara det som redan finns.Ge det nytt liv och ha det ex.vis i ett uterum, minnas tyger, tillfällen, galenskap under tillverkning. Eller för att man bara vill mysa lite extra när inte värmen kommit eller att den är på väg. En halv bärkasse tygbitar har kommit till, ur en tid från någon annans produktiva liv. Och det är roligt att se hur det växer. Lite som att måla ( fast det kan inte jag ).
Här är min lilla syhörna. Kanske ska jag greja till den nu när jag har lite bättre tid. Fast jag får ju plats med det jag ska göra. Och om det inte märks i livet, så är jag lite galen i knappar också. Ett kärt beteende från min barndom, och älskade lilla Ida ( min farmor).
Provdockan fick stå behjälplig för en stund. Stumpen ( hunden i familjen ) gillar allt som är bäddbart och ligger på golvet. Jag tror det blir en bra mix med färgerna :)
Och nu har jag stått och kikat på en yoghurthink i kylen länge och väl. Att slänga mat är att bränna pengar och bete mej dåligt med resurserna på jorden. Jag såg Skavlands program i förra veckan. Där berättade en kvinna som är en av de sista som finns kvar i livet, efter den stora förintelsen. Fantastisk människa och levande historia, som hon delar med sig av i skolor och media. Hon valde att ha ett så tomt kylskåp som möjligt. För hon hatade att slänga mat. Och så känner jag också.
En hink yoghurt som stod " bäst före 20161213" . Läste jag rätt? Jo, den hade inte varit öppnad heller. Och den stod där, längst in i kylskåpet. Jag öppnade och smakade. Helt felfri. Så gissa om det var lycka att få till dessa limpor. Gott och saftigt, så det knappt behövs smör på. Receptet finns här . Och det där med att följa recept..... har man inte det ena, så kanske det fungerar med något annat. Prova, för det är både gott, ekonomiskt, och man vet vilka ingredienser som finns i.
En hink yoghurt som stod " bäst före 20161213" . Läste jag rätt? Jo, den hade inte varit öppnad heller. Och den stod där, längst in i kylskåpet. Jag öppnade och smakade. Helt felfri. Så gissa om det var lycka att få till dessa limpor. Gott och saftigt, så det knappt behövs smör på. Receptet finns här . Och det där med att följa recept..... har man inte det ena, så kanske det fungerar med något annat. Prova, för det är både gott, ekonomiskt, och man vet vilka ingredienser som finns i.
Ha en härlig dag. I morgon dundrar vi in i februari, en månad som kan blanda och ge precis vad som helst. Vi ses snart igen
Kram Eva B
Kram Eva B
