Sommar hos oss, en hyllning till en vän <3
Hej
Så fort tiden går. Juli har anlänt och redan hunnits med en vecka. Den vackraste tiden är nu, och all den blomsterprakt som visas framför mej varje dag. Men denna tiden hade också med sig tunga besked. En vän somnade in alldeles förtidigt. Bara 54 år, orkade inte hennes kropp längre. Och det är svårt att fatta. Jag är så ledsen över hennes bortgång. I den tid hon älskade mest, bland blommor och trädgård, togs hon från all prakt. Hon älskade att botanisera bland blommor, ville alltid ha något med sig att ge, alltid en varm stor kram, när hon kom på besök. Hennes och allas trädgård var lycka för henne. Så detta inlägg får bli hyllning till henne. De blommor hon aldrig hann skåda i vår lilla trädgård <3
Växthuset var alltid en given plats att besöka, när hon kom. Och hon och gubben kunde prata läng om odlingstips och idéer Här odlas potatis i krukor och en fådd gräslök från dal. Så otroligt livskraftig gräslök, som överlever i krukan året om.
Gurkan till höger, hade nyss fått plats i växthuset. I dags dato har vi ätit flera gurkor av egen odling. Och det smakar så gott.
Salladen på kortsidan, är från köpkruka från affären. Den del av roten och lite blad, blev utplanterad i växthuset. Och de 5 krukor med sallad, har försett oss hittills, med sallad. Vi plockar varje dag. Ett bra tips, att sätta ner roten, i stället för att bra slänga. I bakgrunden av salladen, är självsådd dill o persilja. De går nu upp i blom och frö ska sparas för nästa säsong.
Salladen på kortsidan, är från köpkruka från affären. Den del av roten och lite blad, blev utplanterad i växthuset. Och de 5 krukor med sallad, har försett oss hittills, med sallad. Vi plockar varje dag. Ett bra tips, att sätta ner roten, i stället för att bra slänga. I bakgrunden av salladen, är självsådd dill o persilja. De går nu upp i blom och frö ska sparas för nästa säsong.
När purjolöken är så gott som slut, kan den lilla rotklumpen sättas i ett glas med lite vatten. Ny purjolök ser sin dager. Se bara till att det alltid finns lite vatten, så den inte torkar bort. På nån vecka kan man se nytt liv gro igen.
Vindruvsrankan vi fick av min älskade Mormoster har fått en plats i rabatten, alldeles nära intill den glasade verandan. Kanske tar det några år, innan den nått upp och ger oss vindruvor på verandan. Men vi har tiden. Och alltid en tanke på våra goa gamlingar, när vi ser denna plantan <3
Av en annan vän fick jag en påse med Tagetesfrö. Här hamnade på andra sidan rabatten där vindruvorna finns. Och jag har mina "vänner " nära alltid, när jag ser dem. I dag blommar det vacker gula och röda,
En röjning har ägt rum i ett uthus, där fåglar levt ostört. Idag var bona övergivna. Men vilket fantastiskt handarbete det finns, där ute i naturen. 7 små fägelbo hittade vi.
Livet kommer att gå vidare, även om en mycket älskad vän, för alltid är borta. Jag kan bara tacka min lyckliga stjärna, att jag gjorde de val, jag gjorde i livet. Utan de stora kliven som för alltid ändrade mitt liv, hade jag inte träffat henne. En fin vän som fick kämpa så mycket. Men jag är övertygad om att det är mening med det som sker, även om jag idag har svårt att se meningen med hennes bortgång.
Vi njuter av det fina i livets blomning och tackar livet för det som läggs för vår väg.
Kram till er alla <3
Eva B
Vi njuter av det fina i livets blomning och tackar livet för det som läggs för vår väg.
Kram till er alla <3
Eva B
Våren och alla "måsten "
Ja, nu är det hög tid och dax att ta tag i det där som jag alltid säger: "Nästa år ska jag så.... och ta sticklingar på... Och vad händer? Ja våren går och jag njuter i fulla drag av solskenet, som äntligen kan ta sig ovanför topparna på träden, här i skogen. Sommaren dundrar in, och jag hinner liksom inte fatta att nu är den här, föränn den goa värmen kommer, så jag hittar mina små vrår att landa i när hettan blir övermäktig. Jo, den kan bli det, även här i Svedala. Minnet av förra sommaren underbara dagar, sitter som en tonårsförälskelse i mitt minne.
Och vad vill jag då ha sagt med detta? Jo i år ser ni, har jag hunnit med. I går satt jag en redig stund på trappan som vetter mot solen, och drömde mej bort i gasset, och ljuv musik från ungdomen. Idag hände det sig att det riggades upp ett buffébord, ute, med tänkbara förnödenheter för att göra precis just det där, som slår en i backen varje sommar. Omplantering, beskärning och sticklingstagning, av de finaste röda Pelargonerna från fjolårets fantastiska blomming.
Och jag säger bara det: Måtte vatten och värme i stugan, infinnas sig i lagoma doser för denna otroliga händelse, som i dag kunnat betvitnats i det Skavianska hemmet, ger den totala utdelning som jag ser som en gigantiskt blommande oas av blodröda Pelargoner. För oj, vad sticklingar jag fick loss. Hela 41 stycken små raringar har fått ett nytt liv. Och 10 av fjolårets pelargoner har blivit föräldrar.
Och jag säger bara det: Måtte vatten och värme i stugan, infinnas sig i lagoma doser för denna otroliga händelse, som i dag kunnat betvitnats i det Skavianska hemmet, ger den totala utdelning som jag ser som en gigantiskt blommande oas av blodröda Pelargoner. För oj, vad sticklingar jag fick loss. Hela 41 stycken små raringar har fått ett nytt liv. Och 10 av fjolårets pelargoner har blivit föräldrar.
Jag hoppas verkligen de kommer klara av min hantering. Gubben får hålla ett vakande öga på dem, utifall..
Dessa planteringslådor är inköpta på Lidl. Bra pris på en 4-pack. Och så såningsbricketter för det lilla lilla fröet.
Här har fröats Körsbärstomater, som vi tog frö på från förra årets goda små tomater. Även paprikafrö och dragon frön har fått vinterhärbärge, från förra årets skörd. Ska bli så spännande att se om det blir nått av allt. Det har ju en tendens att växa ifrån en. Men nu gör vi ett redigt försök.
Och här lever nya och gamla liv, sida vid sida. Lagom ljus, ej starkt solsken, ja det ska vi försöka klara av. Men vattningen den kan vara lurig.
Helgen inleddes med blåst och regn. Och har sen visat sig från en bra sida, om än lite kyligt ännu. Men jisse, det är ju bara mitten av Mars. Så hasta lagom. Det är många stunder till fika under korkeken, och frukostar i växthuset. Mmmmmm, vad jag längtar <3
Kram Eva B
Vänner avtack och ord på vägen
Nu äntligen börjar jag beta av mitt berg av påbörjade arbeten. Här är en pyttsjal som Jonna på mitt förra jobb önskade sig. Härligt luftig och snygg som både sjal och halsduk. Några varv runt halsen så blir den jättetuff. Och jag kan säga att jag saknar skratten på det jobbet :) Oj vilka skrattsalvor vi kunde lägga av ibland. När man är så där rysligt trött av en massa hit och ditgrejor, koll, fix, kunder, telefon, fel, ojoj, och bara tokerier. Det kommer jag sakna med den arbetsplatsen. Och min kollega som lärde upp mej och som jag jobbade ihop med under de 2 sista månaderna. Jag har en ryslig tur som träffar på så många fina människor. Och alla kunder, och de som jobbade i huset ( i a f de flesta) och vaktis. Men jag kände att jag inte hade den kapacitet som skulle vara önskvärd för att ha alla dessa eldar igång. Ibland blev det faktiskt rätt också, men jag kan känna ibland att det blev så mycket att det var svårt att hålla allt i chack. Nåväl, den tiden är nu gjord, och den ena av de två kollegorna ska bli ägare till denna.
Och denna vackra bukett och fina ord fick jag min sista dag. Ja, jag saknar er. Tack för den fantastiskt fina buketten och många fina stunder och skratt <3
Och ett bevingat ord på vägen. Vi möter många människor och gläds med dem och alla besök vi får hemmavid och när vi ger av oss till dem alla. Men tänker vi alla gånger på att ta tillvara på de som betyder och har gett oss så mycket. Vi har varandra i livet, här och nu, och jag vill inte sitta bitter en dag och fundera på om jag gjorde rätt eller fel när jag valde min väg.
Många av er vet min livshistoria. Och till slut kommer vägs ände, då man beslutar sig för att vika av åt ena eller andra hållet. Jag har beslutat mej för att finnas fullt ut så mycket jag kan, och älska de människor som finns här för mej och familjen. Jag väljer själv hur jag vill fylla min dag och ge av min dag. Och jag ska inte ångra det längre. Vissa människor träffar man sällan, men när man väl träffas är tiden av frånvaro borta. Utan frågor och anklagelse eller undran. För vi är vänner och medmänniskor med massor av annat som tar vår tid.
Därmed inte sagt att jag ratar nån för att jag är frånvarande. Jag finns här. Och kommer att göra så till den dag det tar slut. Jag har haft människor kring mej som inte alltid varit kompatibla med mej och mitt liv. Jag säger inte att det är deras fel. De tänker utifrån sej. Men ska ja ge av krut som redan är vattenskadat? Det kommer knappas nån rök där utav. Jag kan inte tvinga nån att älska mej.
Men likväl kan jag tycka om den eller de människor ändå, på mitt sätt. Det är mitt val. Men jag vill inte bli gammal och bitter. Jo, gammal men inte bitter.
Så jag tänker med dessa ord, att jag ska inte sitta den dag det är försent, och sörja de människor jag inte brydde mej om i livet. Det är livet som räknas, och min mattematik säger att jag har räknat ut mitt liv bra, trots allt som varit. Många år har gått åt till funderingar som bara dragit ur mej en massa energi på funderingar som bara skapat mer tunga tankar. Jag är nöjd med mitt liv idag. Jag har fritidintressen och vänner och en fin familj, som är spridd, men med hjälp av Skype så överlever vi det också.
Så jag vill att ni ska veta att mina val är mina
som jag inte hoppas slår på dina.
Och om de detta gör,
hoppas jag du mig ringer och stör.
Fråga och undra,
för jag kommer leva till hundra
Och den dag resan är över
har jag allt jag kan önska så det räcker och blir över <3
Kram till er alla, måste greja vidare så jag får bort min växande hög av påbörjade måsten ;)
Vi ses snart igen
Värmande för "gamla " <3
Nu är 50-åringen infirad och kalaset blev lyckat. Vi hade pysslat och knåpat några veckor innan stassen var helt färdig. Blus,kjol, zebrapälsmössa och väska är fynd från Erikshjälpen. Plånboken ett marknadsfynd. Smyckesfodralet är ett omgjort och pimpat glasögonfodral. Mamelucker sjal och handledsvärmare har jag stickat. Och så fick hon ett par lårlånga underbara stickade strumpor som väninnan strickat. Som vi har skrattat när vi grejat med detta. Lilla tanten fick sej en tur i närliggande by, för att inhandla mat till oss, i byns pizzeria. Med plånboken fylld av småpengar, lyckades hon lösa ut oss. Och sen en tur till byns spelhåla, för att göra ett litet kärringlotto. Så kanske är vi, tre små gummor, onödigt rika i denna stund. Men det var en härligt rolig kväll och natt. Ja, nu är det bara att knåpa på med nästa evenemanger. Hoppas att ni överlever den grå väderleken och njuter i fulla drag av fritiden, med det ni önskar att hålla på med. Jag återgår till min fritid och återkommer med slutprodukter lite längre fram.
Kram på er alla
Eva B
Födelsedagsblomma till ungkarl
Vad hittar man på till någon som har levt ett rikt och roligt liv och gör som han vill. Blommor är inte alltid av högprio när man går hemma. Så det fick bli en tygblomma. Lika fin och ståtlig alltid. Den víll bara ha en dusch ibland när dammet liger tätt. Och slutat att röka har han gjort, så det fick bli några lakritspipor nerstuckna i krukan. Jag har bestämt för mig att han gillar lakrits- och hallonbåtar. Så då fick jag trä dem på en tråd och garnera krukan. Och lite tröst när höstmörkret faller: Då hjälper godisnapparna som hänger som klungor bland blommorna. Fast i bland vill man ju vara lite nyttig. Och han har precis kommit på att morötter är gott. Så varför inte fylla tomrummet i krukan med det. Och ett par påsar med pistagenötter, är både nyttigt och gott. Men har jag inte glömt nån överraskning också? Näääää, 3 kinderägg ligger och väntar på att få komma till sin ägare.
Och om han har tur så kan det bli en lagom stor (bamsestor hoppas jag) överraskning när han skrapar sina lotter. Och när presenterna är slut så kan han njuta av denna fina blomman i många år, utan att lyfta ett finger.Så ett stort grattis till min kusin på hans stora dag 1/1-2012. Hoppas att den dagen blir underbar.
Kram Eva
